Bernhard Ernst von Bülow
Den här artikeln kommer att utforska ämnet Bernhard Ernst von Bülow ur olika perspektiv och tillvägagångssätt, med syftet att ge läsaren en djup och fullständig förståelse av detta ämne som är så relevant idag. Historiska, kulturella, sociala och vetenskapliga aspekter relaterade till Bernhard Ernst von Bülow kommer att behandlas, för att ge en heltäckande och holistisk vision av dess betydelse och genomslagskraft inom olika områden. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer vi att försöka erbjuda läsaren en komplett och uppdaterad vision av Bernhard Ernst von Bülow, med syftet att främja en kritisk och berikande reflektion kring detta ämne och dess inverkan på det samtida samhället.
| Bernhard Ernst von Bülow | |
 Bernhard Ernst von Bülow, 1877. | |
| Född | 2 augusti 1815[1] Cismar, Tyskland |
|---|---|
| Död | 20 oktober 1879[1] (64 år) Frankfurt am Main[2] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen och Konungariket Danmark |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Humboldt-Universität zu Berlin Kiels universitet  |
| Sysselsättning | Diplomat[3], politiker[3] |
| Befattning | |
| Tysklands utrikesminister | |
| Barn | Adolph von Bülow[4] Karl von Bülow (f. 1846) Bernhard von Bülow (f. 1849) Adolf von Bülow (f. 1850) Alfred von Bülow (f. 1851) Karl-Ulrich von Bülow (f. 1862) |
| Föräldrar | Adolf von Bülow Grevinde Susanne Auguste Adelheid Clara von Baudissin[4] |
| Utmärkelser | |
| Storkorset av Nederländska Lejonorden (1874)[5] Storkors av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Bernhard Ernst von Bülow, född 2 augusti 1815 och död 20 oktober 1879, var en dansk-tysk diplomat av holsteinsk börd.
Von Bülow ingick efter studier vid olika tyska universitet 1839 i dansk statstjänst, blev 1842 legationsråd och 1842 sändebud i Hamburg. Vid det holsteinska upproret 1848 lämnade von Bülow den danska tjänsten, men återträdde dock inom kort och innehade 1851-62 posten som danska regeringens sändebud vid den tyska förbundsdagen. Vid sidan härav förde han åtskilliga viktiga underhandlingar, bland annat 1852 i Frankfurt am Main med Bismarck och hertigen av Augustenborg rörande dennes avträdande av sina besittningar och avsägelse av sin arvsrätt, 1856 i Berlin och Wien rörande den danska helstatsförfattningen, men då han 1857 erbjöds platsen som utrikesminister i Halls regering, avböjde han. Von Bülow var en av sin tids främste diplomater; sina svårskötta uppdrag fullgjorde han med skicklighet och lade i dagen stort politiskt skarpsinne. När den danska krisen 1864 tillspetsades, tillrådde han regeringen att anta Englands medlingsförslag. När hans råd inte följdes, lämnade han sin post och övergick i mecklenburgsk tjänst. 1873-79 var von Bülow statssekreterare i Tyska rikets utrikesdepartement, efter 1876 preussisk statsminister.
Bernhard Ernst von Bülow var far till rikskanslern Bernhard von Bülow.
Källor
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6v41f4h, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
- ^ läs online, hdl.handle.net .
- Svensk uppslagsbok. Lund 1930
|