I dagens artikel kommer vi att utforska Berndt Federley (ämbetsman) på djupet, ett ämne som har fångat många människors intresse de senaste åren. Från dess ursprung till dess påverkan på vårt nuvarande samhälle är Berndt Federley (ämbetsman) ett ämne som har väckt nyfikenhet och debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att analysera olika perspektiv, undersöka deras inflytande på olika aspekter av det dagliga livet och undersöka deras relevans i det aktuella sammanhanget. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Berndt Federley (ämbetsman) och upptäck allt detta tema har att erbjuda. Missa inte denna omfattande utforskning som kommer att öppna dina ögon för nya idéer och förhållningssätt till Berndt Federley (ämbetsman)!
Berndt Federley d.ä. | |
![]() | |
Född | 22 december 1799[1] Åbo eller Sund[2] |
---|---|
Död | 13 januari 1863 (63 år) Helsingfors |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Landshövding i Vasa län (1847–1854) | |
Barn | Carl Federley (f. 1844) |
Redigera Wikidata |
Berndt Federley, född 22 december 1799 i Åbo, död 13 januari 1863 i Helsingfors, var en finländsk ämbetsman. Han var farfars far till historikern Berndt Federley i släkten Federley.
År 1847 utnämndes Federley till guvernör i Vasa län, 1854 i Kuopio län och kallades 1855 till chef för senatens kammarexpedition. Som senator försvarade han ständernas rättigheter. Han avgick 1862 efter förflyttning till justitiedepartementet på grund av sin opposition.