Bergsgatan, Malmö
Ämnet Bergsgatan, Malmö är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet den senaste tiden. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på det dagliga livet har Bergsgatan, Malmö skapat ett brett intresse inom olika områden. När vi fortsätter att utforska och bättre förstå Bergsgatan, Malmö uppstår nya perspektiv och frågor som uppmanar oss att reflektera över dess betydelse och relevans. I den här artikeln kommer vi att dyka in i de olika aspekterna av Bergsgatan, Malmö, undersöka dess inflytande inom olika områden och diskutera dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Bergsgatan är en viktig gata i Malmö, utgörande gräns mellan Rådmansvången och Möllevången.
Bergsgatan började anläggas 1889 och färdigställdes 1904. Den sträcker sig från Andréelundsvägen, där den även ansluter till Amiralsgatan och passerar Möllevångstorget ned till Södra Fisktorget. Gatan fick troligen sitt namn efter handelsmannen Christian Bergh (1793–1866, far till Peter Bergh), delägare i firman Barkman & Bergh.
Vid gatan ligger bland annat Kulturhuset Mazetti, tidigare chokladfabrik, Malmö stadsarkiv i Arbetets gamla tidningshus och Kulturbolaget. Gatan trafikerades med elektriska spårvagnar från 1907 på sträckan Andréelundsvägen–Möllevångsgatan och från 1928 i sin helhet (trafiken nedlades i samband med högertrafikomläggningen 1967).
Källor
- Bender, Birgit (red) (1999): Gator i Malmö, ISBN 91-971637-1-6
- Börje Carlén: Spårvägen i Malmö (1978)
Noter
- ^ 1907 - 1915 som linje 4, 1915 - 1928 som linje 5 och 1928 - 1967 som linje 1. Se artikeln Malmö stads spårvägar.