Numera är Benkt-Erik Hedin ett ämne som är på allas läppar och som har fått stor relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till nutid har Benkt-Erik Hedin varit föremål för intresse och debatt, och genererat flera åsikter och ståndpunkter i frågan. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska alla aspekter relaterade till Benkt-Erik Hedin, analysera dess implikationer, återverkningar och möjliga lösningar. Ur ett kritiskt och objektivt perspektiv kommer vi att närma oss detta ämne från olika vinklar, i syfte att belysa dess betydelse och inflytande på vårt dagliga liv. Längs de följande linjerna kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Benkt-Erik Hedin, upptäcka dess inverkan på olika områden och dess roll i att forma verkligheten som omger oss.
Benkt-Erik Hedin | |
Född | 21 februari 1934 Helsingborg |
---|---|
Död | 12 januari 2019 (84 år) Tyresö |
Yrke | Författare, översättare |
Nationalitet | Svensk ![]() |
Språk | Svenska |
Verksam | 1961 –2019 |
Make/maka | Gunilla Iversen |
Barn | Tora Hedin, Arnold Hedin |
Benkt-Erik Hedin, född 21 februari 1934 i Helsingborg, död 12 januari 2019 i Tyresö, var en svensk författare och översättare.
Hedin blev fil.mag. 1960, var litteraturkritiker i Kvällsposten 1960–1965, i Sydsvenska Dagbladet 1965–1970 och medarbetade i BLM från 1965.
Som författare skrev han bland annat lättläst poesi för vuxna och som översättare ägnade han sig framförallt åt att presentera tyska författare.
Hedin var under många år medlem av Sveriges Författarförbunds styrelse och gjorde stora insatser för utvecklingen av förbundets internationella kontakter. Han var även ordförande i Lars Salviusföreningen. Han är far till översättaren och slavisten Tora Hedin.
Benkt-Erik Hedin är gravsatt i minneslunden på Bollmora kyrkogård i Tyresö.