Bengt Nordenberg

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Bengt Nordenberg, ett ämne som utan tvekan kommer att skapa stort intresse för ett brett spektrum av läsare. Bengt Nordenberg är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och samhällsskikt, och dess betydelse överskrider gränser och kulturer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Bengt Nordenberg, ta upp dess historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället och möjliga konsekvenser för framtiden. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen är Bengt Nordenberg ett ämne som förtjänar en närmare granskning för att förstå dess verkliga omfattning och innebörd.

Bengt Nordenberg
Född22 april 1822
Jämshög, Blekinge
Död18 december 1902 (80 år)
Düsseldorf
NationalitetSverige Sverige
Konstnärskap
FältMåleri
UtbildningKonstakademin och Kunstakademie Düsseldorf
RörelseDüsseldorfskolan
Signatur
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Bengt Nordenberg, född 22 april 1822 i Jämshög, Blekinge, död 18 december 1902 i Düsseldorf, var en svensk konstnär. Han räknas till Düsseldorfskolan och är mest känd för sina folklivsbilder med motiv hämtade från Dalarna, Blekinge och Skåne. Nordenberg har även skildrat medelklass och högre klassers liv, samt även målat kyrkomålningar och altartavlor. Hans konst är väl representerad på såväl Nationalmuseum i Stockholm, Kulturen i Lund, Norrköpings konstmuseum och Göteborgs konstmuseum. Flera av Nordenbergs bilder reproducerades i tidskriften Litografiskt Allehanda som utgavs 1859-65, vilket bidrog till hans popularitet.

Biografi

Nordenberg växte upp i fattigdom och blev lärling hos en målare i Sölvesborg. 1843 kunde han förverkliga sin önskan att komma till Stockholm och studerade vid Konstakademien. På hösten 1851 for han till Düsseldorf, där Theodor Hildebrandt och sedan Adolf Tidemand blev hans lärare. I synnerhet den senare utövade avgörande inflytande på Nordenbergs teknik och idékrets. Han var länge en av Tidemands medhjälpare vid utförandet av reproduktioner av dennas tavlor. Dock är det värt att påpeka att Nordenbergs måleri kännetecknas av en större värme och mjukare penselföring än Tidemands något hårda stil vilket syns i exempelvis Tidemands "Fanatikerna" som kan jämföras med Nordenbergs "En Läsare stör friden".

År 1856 erhöll Nordenberg ett resestipendium av svenska staten och efter ett och ett halvt år i Paris där han studerade för Thomas Couture samt ett kortare stopp i Düsseldorf for Nordenberg hösten 1858 till Rom. Han återvände dock snart till Düsseldorf, där han bosatte sig för resten av livet.

Redan tidigt blev han känd och uppskattad för sina folklivsskildringar såsom Nattvard i en landtkyrka (1850, Nasjonalgalleriet, Oslo) och På orgelläktaren (1860, Göteborgs konstmuseum). Bland hans främsta verk brukar framhållas Tiondemöte i Skåne (1865, Nationalmuseum), ett av de mera kända torde vara Bröllop i Värend (1865, Smålands fornsal, Växjö) liksom Den sista färd. Nordenberg är rikt företrädd på flera tyska museer, bäst företrädd är han på Kulturen i Lund. Nordenberg var mycket produktiv och hans målningar var populära bland stadsbor särskilt i Blekinge och Småland. Han målade även altartavlor i ett flertal småländska kyrkor, bland annat Stenbrohult och Gårdsby.

Galleri

  • Figurscen på isen
    Figurscen på isen
  • Kyrkrodd, Dalarna (1854)
    Kyrkrodd, Dalarna (1854)
  • Veteranerna (1882)
    Veteranerna (1882)
  • En riven get
    En riven get
  • Herdefamilj med getter (1863)
    Herdefamilj med getter (1863)
  • Vinterfärd (1882)
    Vinterfärd (1882)
  • Porträtt av Pehr Hörberg i predikstolen i Virestad kyrka (1860)
    Porträtt av Pehr Hörberg i predikstolen i Virestad kyrka (1860)
  • Kälkbacksåkningen 1875.
    Kälkbacksåkningen 1875.
  • Avsked från föräldrahemmet 1876)
    Avsked från föräldrahemmet 1876)
  • Husandakt i Skämmingsmåla. Akvarellerad blyertsteckning,
    Husandakt i Skämmingsmåla. Akvarellerad blyertsteckning,
  • På vintervägen. Lavering.
    På vintervägen. Lavering.

Verk (urval)

  • Midsommardans vid Leksands kyrka (1854)
  • Andakt (1857)
  • På orgelläktaren (1860)
  • Tiondemöte i Skåne (1865)
  • En läsare stör fröjden i en gillesstuga (1866)
  • Den sista färden (1870)
  • Bröllop i Värend (1873)

Referenser

  1. ^ Bengt Nordenberg i Nationalmuseums samlingar
  2. ^ ”Bengt Nordenberg i Kulturens samlingar”. carl.kulturen.com. https://carl.kulturen.com/web/object/112870. Läst 4 juli 2024. 
  3. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  4. ^ Göteborgs konstmuseum
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 35 

Källor

Vidare läsning

  • Bengt Nordenberg, 1822-1902 : utg. till Bengt Nordenbergsutställningen i Olofström 11-26 november 1967 av Olofströms konstförening. Olofström. 1967. Libris 886419 
  • Elmqvist, Ann-Marie (1994). Bengt Nordenberg : folklivsmålaren. Karlshamn: A.-M. Elmqvist . Libris 7444705. ISBN 91-628-1359-5 
  • Erixon, Sigurd (1935). ”En konstnärs insats som kulturhistoriker”. Kulturen 1935,: sid. 144-154. 0454-5915. ISSN 0454-5915.  Libris 10453272
  • Gauffin, Axel (1926). ”Ur Nationalmusei arkiv : utdrag ur Bengt Nordenbergs självbiografi”. Nationalmusei årsbok 1926 :8,: sid. 1-18.  Libris 13608868
  • Gunér, Tullan (2002). ”Iscensatt idyll”. Blekingeboken 2001(79),: sid. 6-20  : ill. 0348-9639. ISSN 0348-9639.  Libris 8883552

Externa länkar

Auktoritetsdata