Bengt Mårtenssons ätt
I den moderna världen har Bengt Mårtenssons ätt fångat uppmärksamheten från miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i den politiska sfären, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i historien, har Bengt Mårtenssons ätt blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Bengt Mårtenssons ätt markerat ett före och efter i vårt sätt att leva, tänka och relatera till världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Bengt Mårtenssons ätt, från dess ursprung till dess inverkan på vardagen, och försöka förstå dess sanna innebörd och relevans i vårt samhälle.
| Bengt Mårtenssons ätt | |
 | |
| Stamfar | Bengt Mårtensson |
|---|---|
| Sätesgård | Mervis i Hattula |
Bengt Mårtenssons ätt var en svensk medeltida frälseätt.
Bengt Mårtensson var hövitsman på Raseborgs slott åtminstone från 1437 till 1442. 1448 vikarierade han Sune Sunesson som lagman i Norrfinne lagsaga. Han dog senast 1456. Han var gift med Valborg Sunedotter, dotter till lagmannen och riksrådet Sune Sunesson (Ille). Deras barn var Hans, Mårten och Ingrid. Han förde en Uggla i sitt vapen.
Hans son Hans Bengtsson var häradshövding i Hattula hd i Tavastland 1454-1482. Hans sätesgård var Mervis i Hattula. Han dog tidigast 1483. I sitt vapen förde han två sparrar mellan mot varandra vända fåglar.
Hans son Mårten Bengtsson var frälsesyneman i Hauho socken i Tavastland.