Bengt Lyberg-frågan är en som har fångat mångas uppmärksamhet den senaste tiden. Dess relevans och inverkan på olika aspekter av det dagliga livet gör det till ett ämne av utbrett intresse. Från dess ursprung till dess framtida implikationer har Bengt Lyberg genererat debatter, diskussioner och analyser inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska alla aspekter relaterade till Bengt Lyberg, analysera dess inflytande på dagens samhälle och reflektera över dess möjliga utveckling i framtiden. Följ med oss på denna upptäckts- och undersökningsresa kring Bengt Lyberg.
Bengt Lyberg | |
![]() | |
Född | 9 februari 1912 Stora Kopparbergs församling, Sverige |
---|---|
Död | 6 april 1995 (83 år) Stockholm |
Begravd | Norra begravningsplatsen[1] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Affärsman |
Befattning | |
Landshövding i Västerbottens län (1971–1978) | |
Maka | Louise Lyberg |
Föräldrar | Ernst Lyberg |
Släktingar | Karin Lyberg (syskon) |
Redigera Wikidata |
Bengt Lyberg, född 9 februari 1912 i Stora Kopparbergs församling, Kopparbergs län, död 6 april 1995 i Stockholm, var en svensk industriman och ämbetsman. Han var son till Ernst Lyberg och bror till Karin Lyberg samt gift med Louise Lyberg.
Lyberg var verkställande direktör i skogsindustrikoncernen Mo & Domsjö AB 1959–1971 och landshövding i Västerbottens län 1971–1978. Han invaldes 1963 som ledamot av Lantbruksakademien och blev 1967 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.
Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[2]