I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Bengt Knutsson (Hand) och allt som detta koncept innebär. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Bengt Knutsson (Hand) spelat en avgörande roll inom olika samhällsområden. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka inflytandet av Bengt Knutsson (Hand) på kultur, vetenskap, politik och många andra aspekter av vardagen. Dessutom kommer vi att lära oss om de olika perspektiv och åsikter som finns om Bengt Knutsson (Hand), samt de kontroverser det har väckt över tid. Kort sagt, den här artikeln syftar till att erbjuda en heltäckande och berikande vision av Bengt Knutsson (Hand), med syftet att fördjupa dess förståelse och dess inverkan på dagens värld.
| Bengt Knutsson | |
| Medborgare i | Sverige |
|---|---|
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Föräldrar | Knut Håkansson |
| Släktingar | Håkan Knutsson (Hand) (syskon) Arvid Knutsson Drake (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Bengt Knutsson (Hand), född på 1500-talet, död på 1600-talet, var en svensk ämbetsman.
Bengt Knutsson (Hand) var son till Knut Håkansson (Hand) och Märta Arvidsdotter. År 1587 var han ståthållare på Kronobergs slott med Allbo härad och Kinnevalds härad. Han var från 1588 till 1594 ståthållare på Vadstena slott och Vadstena län. Bengt Knutsson var även häradshövding i Dals härad. Han skrev under Uppsala mötes beslut 1593 och skrev under riksdagen 1595 i Söderköping och riksdagen 1597 i Arboga. 15 febrauri 1599 var han ledamot i riksrätten i Jönköping och var domare 1600 vid Linköpings blodbad. Han var ledamot i kommissionen som skulle revidera Sveriges rikes lag som vag upphov till Rosengrenska lagförslaget. Han avled före 4 december 1605.[1]
Bengt Knutsson ägde gården Attorp i Södra Säms socken.[1]
Bengt Knutsson gifte sig 1577 med Carin Eriksdotter Ulfsparre. Hon var dotter till riksrådet Erik Månsson Ulfsparre och Estrid (Stiernbielke). De fick tillsammans barnen Elin Hand (död 1585) och Christina Hand som var gift med hovjunkaren Jesper Nilsson Cruus af Edeby.[1]