Bengt Hafridssons ätt

Idag ska vi ta upp ett mycket viktigt ämne, Bengt Hafridssons ätt, som har blivit relevant i olika aspekter av det dagliga livet. Denna fråga har väckt många människors intresse och har skapat en intensiv debatt i samhället i stort. Bengt Hafridssons ätt är ett ämne som har varit föremål för studier, reflektion och analys av experter inom olika discipliner, som har ägnat tid och kraft åt att förstå dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Bengt Hafridssons ätt, undersöka dess inverkan på olika områden och diskutera möjliga lösningar eller tillvägagångssätt för att effektivt ta itu med denna fråga.

Bengt Hafridssons ätt
Bengt Hafridssons ätt
StamfarBengt Hafridsson
SätesgårdAgnetorp i Agnetorps socken Vartofta härad
† Utslocknad i Sverige
Utslocknadbörjan av 1400-talet

Bengt Hafridssons ätt är en konventionell benämning på frälsesläkt härstammande från västgötalagmannen Bengt Hafridssons mor Hafrid Sigtryggsdotter (Boberg) och hennes man som möjligen hette Gustav men i övrigt är okänd. Hafrid levde ännu 21.10.1286. Hon var dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg).

Deras son, riddare Bengt Hafridsson, tidigast nämnd som riddare 1286, lagman i Västergötland mellan 1291 och 1294. Han var riksråd 1291. Hans sätesgård var Agnetorp i Agnetorps socken Vartofta härad. Bengt Hafridsson dog efter 1307 och är begravd i Varnhems kloster. Hans hustru hette Margareta och levde ännu 1315.

Barn

  1. Bryniolf Bengtsson gift med Ingegärd Svantepolksdotter
    1. Knut Bryniolfsson, riddare, riksråd och riksmarsk.
  2. Folke Bengtsson
  3. Ramfrid Bengtsdotter
  4. Katarina Bengtsdotter
  5. Kristina Bengtsdotter i Haneström, gift med Knut Jonsson (Tre Rosor) (Tre Rosor till Mörby). [1]

Ätten dog ut i början av 1400-talet.

Litteratur

  • Gillingstam, Hans (1957). Wernstedt Folke. red. Bengt Hafridssons ätt. Äldre svenska frälsesläkter: ättartavlor. Bd 1. H. 2. Stockholm: Riddarhusdirektionen. sid. 115-119. Libris 12871 

Referenser

  1. ^ Gillingstam (2001), s. 87.