Benedictus Mollerus
Vikten av Benedictus Mollerus i dagens samhälle är obestridlig. Oavsett om det är ett aktuellt ämne eller en historisk händelse spelar Benedictus Mollerus en viktig roll i människors liv. Benedictus Mollerus har genom åren varit föremål för debatt, analys och reflektion inom olika områden, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska inverkan av Benedictus Mollerus på vardagen, såväl som dess inverkan på beslutsfattande och mänskligt beteende. Från dess betydelse på arbetsplatsen till dess påverkan på mental och emotionell hälsa har Benedictus Mollerus en räckvidd som överskrider gränser och tid.
| Benedictus Mollerus | |
| Född | 1637 Skönberga församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 18 februari 1706 Rappestads församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien i Åbo  |
| Sysselsättning | Präst |
| Redigera Wikidata | |
Benedictus Mollerus, född 1637 i Skönberga församling, Östergötland, död 18 februari 1706 i Rappestads församling, Östergötlands län, var en svensk präst och riksdagsman.
Biografi
Benedictus Mollerus föddes 1637 i Skönberga socken. Han var son till en inspektor. Mollerus blev 1655 student vid Kungliga Akademien i Åbo och prästvigdes 17 mars 1665. Han blev 1670 kyrkoherde i Rappestads församling och var respondent vid prästmötet 1678. Mollerus blev 1695 kontraktsprost i Valkebo kontrakt var riksdagsman vid riksdagsman vid riksdagen 1697. Han blev från 2 augusti 1701 även kontraktsprost i Vifolka kontrakt, som bildade Vifolka och Valkebo kontrakt. Mollerus avled 1706 i Rappestads socken.[1]
Familj
Mollerus gifte sig 1671 med Christina Fogel (död 1707), dotter till kyrkoherden Suno Fogel i Rappestads församling och Sara Larsdotter. De fick tillsammans barnen Samuel Mollerus (1671–1671), Margareta Mollerus (1671–1671), kronobefallningsmannen Daniel Mollerus (1673–1731) i Uppland, Sara Mollerus (1675–1678), Johannes Mollerus (1676–1678), Sofia Mollerus (1678–1678) och Margareta Mollerus (1679–1752) som var gift med kyrkoherden Andreas Wibjörnson i Vreta Klosters församling.[1]
Bibliografi
- 1662 – Theoremata Metaphysica.[1]
Källor
- Sven Alfred Lindblom i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1901), volym X:2. Prästerskapet i Linköpings stift
Noter
- ^ Westerlund, Johan Alfred; Johan Axel Setterdahl, Erik Meurling (1932). Linköpings stifts herdaminne. D. 4. Linköping. sid. 520-521. Libris 41150