Belgisk litteratur
I dagens värld är Belgisk litteratur ett ständigt omtalat ämne som berör människor i alla åldrar och i alla delar av världen. Dess inverkan går inte obemärkt förbi och dess relevans är obestridlig i olika aspekter av det dagliga livet. Både på det personliga och professionella planet har Belgisk litteratur skapat debatt, varit föremål för studier och väckt intresse hos åtskilliga experter. Genom historien har Belgisk litteratur utvecklats och anpassats till sociala, politiska och tekniska förändringar, vilket väsentligt påverkat hur vi möter dagens och framtidens utmaningar. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska påverkan av Belgisk litteratur och analysera dess inflytande i olika sammanhang, i syfte att bättre förstå dess betydelse och de implikationer det har för dagens samhälle.
_without_hat_by_Erling_Mandelmann.jpg)
|
_by_Erling_Mandelmann.jpg)
| |
Belgisk litteratur är litteratur producerad i Belgien eller av belgare. Belgien är ett flerspråkigt land, och dess litteratur kan vara skriven på någon av dess tre officiella språk franska, nederländska eller tyska.[1] Dessutom existerar litteratur skriven på vallonska samt i viss mån olika flamländska dialekter.
Språk och översikt
Nederländska och franska är landets två dominerande modersmål, och belgisk litteratur är oftast skriven på någon av de två språken. Det tyska språket (modersmål för cirka 70 000 personer) och vallonska (främst använt som talspråk) har en mer begränsad användning som belgiskt litteraturspråk. Viss litterär produktion förekommer även på olika flamländska dialekter.
Hugo Claus är en av de mera kända nederländskspråkiga författarna. Bland franskspråkiga författare kan nämnas Georges Simenon och Marguerite Yourcenar. Belgien har en stor och internationellt spridd produktion av tecknade serier, vilken främst har producerats på franska. Bland de mer kända belgiska serieskaparna finns Hergé, André Franquin, Peyo och Morris. — Se vidare fransk-belgiska tecknade serier.
Litteratur på olika språk
Franska
- Nicolas Ancion
- Charles De Coster
- Michel de Ghelderode
- André-Paul Duchâteau
- Maurice Grevisse
- Georges Simenon
- Alain Le Bussy
- Suzanne Lilar
- Maurice Maeterlinck
- Pierre Mertens
- Henri Michaux
- Amélie Nothomb
- Jean Ray (skriver även på nederländska under namnet John Flanders)
- J.-H. Rosny
- Stanislas-André Steeman
- Jean-Philippe Toussaint
- Yves Varende
- Emile Verhaeren
- Henri Vernes
- Marguerite Yourcenar
- Georges Rodenbach
Nederländska
Vallonska
Litteratur på vallonska finns i tryckt form sedan 1500-talet eller tidigt 1600-tal.[2] Den hade sin storhetstid under 1800-talet, då främst i form av teaterpjäser och dikter. Ett antal teatrar och tidskrifter som verkade på vallonska grundades vid den här tiden.[3] En sammanställning har gjorts av 4 800 pjäser (offentliggjorda eller ej) från perioden 1860–1914.[4] Vid den här tiden var teaterpjäser den enda viktigare underhållningsformen i södra Belgien (Vallonien).
Vallonskspråkig teater spelar även en stor roll i dagens Vallonien, där minst 200 amatörteatersällskap presenterar sina pjäser för årligen över 200 000 åskådare.[5] Den här regionala litteraturen tar oftast upp teman inom folklore och äldre tradiitoner, och den mest framträdande vallonskspråkige författaren är Arthur Masson.[6][7]
- Författare (urval)
- Charles-Nicolas Simonon (1774-1847): Li Côparèye (1822)
- Nicolas Defrecheux (1825-1874): Lèyîs-m'plorer ('Låt mig gråta', 1854)
- Edward Remouchamps (1836-1900) arbetade inom vaudeville, bland annat med stycket Tatî l'pèriquî ('Gautier, barberaren', 1885)
- Salme Dieudonné: romanen Li Houlot ('Kadetten', 1888)
- Willame Georges (1863-1917), sonetter
- François Renkin (1872-1906), stiliserad prosa
- Henri Simon (1856-1939): Li Mwert di l'abe ('Trädets död', 1909) och Li pan dè bon Dieu ('Den gode Herrens bröd', 1914)
- Jules Claskin (1884-1926), poesi
- Laloux Auguste (1908-1976): Li p'tit Bêrt ('Lille Bert', skriven före 1940, publicerad 1963
- Geo Libbrecht (1891-1976): poesi, Les cloques / Les cleokes (1964)
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 29 augusti 2015.
- ^ "Belgium, European Union". europa.eu. Läst 24 november 2015. (engelska)
- ^ Maurice Piron (1978): Anthologie de la littérature wallonne, Mardaga, Liège, ISBN 2-8021-0024-6, sid. 5. (franska)
- ^ Steven G. Kellman Lincoln (2002, red.): Switching Languages, Translingual Writers Reflect on Their Craft,University of Nebraska Press, ISBN 978-0-8032-2747-7, sid. 153. (engelska)
- ^ Yves Quairiaux (2006): L'image du Flamand en Wallonie, Essai d'analyse sociale et politique (1830-1914), Labor, Bruxelles. ISBN 2-8040-2174-2, sid 126. (franska)
- ^ ”The Walloon Language Page” (på engelska). Arkiverad från originalet den 8 december 2011. https://web.archive.org/web/20111208194146/http://users.skynet.be/lorint/wallang/index.html. Läst 24 november 2015.
- ^ ”Arthur Masson” (på franska). http://users.skynet.be/fa310844/. Läst 22 november 2015.
- ^ ”Arthur Masson Museum bibliography” (på franska). www.espacemasson.be. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303182121/http://www.espacemasson.be/index.php?page=biblio. Läst 22 november 2015.
Externa länkar
- ”Centre d'Histoire de la littérature belge en langue française” (på franska). www.ulb.ac.be. http://www.ulb.ac.be/rech/inventaire/unites/ULB043.html. Läst 20 november 2015.
- ”Museum of the Flemish literature” (på nederländska). Het Letterenhuis. Arkiverad från originalet den 19 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120719040725/http://www.letterenhuis.be/eCache/MDN/80/10/448.bWFpbj0zMDAyNjU0JnN1Yj02MDAxMDkyJnN1YjI9ODAxMDQ0Nw.htm. Läst 24 november 2015.
| |||||||||||||||||||||||
|