I dagens värld har Beginergården i Hoogstraten blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Sedan dess uppkomst har Beginergården i Hoogstraten skapat debatt och kontroverser, vilket gett upphov till en mängd olika åsikter och tillvägagångssätt som speglar mångfalden av perspektiv på detta ämne. Eftersom Beginergården i Hoogstraten fortsätter att fånga samhällets uppmärksamhet är det viktigt att noggrant undersöka dess implikationer, konsekvenser och potentiella lösningar. I den här artikeln kommer vi att uttömmande utforska alla aspekter relaterade till Beginergården i Hoogstraten, vilket ger läsaren en komplett och uppdaterad vision av detta ämne som är så relevant idag.
Flamländska beginergårdar | |
Beginergården i Hoogstraten | |
![]() Bild på gårdskvarteret utifrån | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Koordinater | 51°24′13.5″N 4°45′45.1″Ö / 51.403750°N 4.762528°Ö |
Plats | Hoogstraten |
Land | Belgien |
Region* | Europa och Nordamerika |
Data | |
Typ | Kulturarv |
Kriterier | ii, iii, iv |
Referens | 855 |
Historik | |
Världsarv sedan | 1998 (22:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Beginergården i Hoogstraten i Belgien består av 36 hus, en beginerkyrka tillägnad Evangelisten Johannes samt en lada.
Beginergården i Hoogstraten grundades omkring 1380. På 1500-talet utsattes beginerna för flera bränder, bland annat skärtorsdagen 1506, då hela komplexet förutom kyrkan förstördes. 1534 blev gården omgiven av en stenmur. I början 1600-talet fanns två beginer. Deras antal steg till 160 i slutet av 1600-talet. 1972 lämnade den sista beginen, Johanna van den Wijngaard, beginergården.
1992 beslutade ett antal boende i Hoogstraten att restaurera gården. Sedan 1997 är beginergården återigen helt bebodd.