Bardisan är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Sedan dess uppkomst har den genererat omfattande debatt och har varit föremål för många studier och forskning. Dess inverkan på samhället och det dagliga livet är obestridlig, och dess relevans sträcker sig till en mängd olika sektorer och aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Bardisan, och analysera dess betydelse, dess implikationer och dess inflytande i dagens värld. Från dess historia till dess möjliga framtida utveckling kommer vi att ge oss ut på en resa för att upptäcka mer om Bardisan och dess roll i vår verklighet.
Bardisan (äldre partisan), även knävelspjut, var en typ av stångvapen med en mer eller mindre utdragen spets, på svenska bardisaner nedtill tillplattad och tveeggad försedd med två uppåtsvängda sidovingar.
Bardisanen antas ha utvecklats ur jaktspjut och är först känd i 1400-talets Italien. Till Sverige antas bardisanen ha införts under Gustav Vasas regering. Den blev snart populär som paradvapen, och fick efterhand en mer dekorativ än praktisk funktion. Under 1600-talet blev bardisanen distinktionstecken för officerare och underofficerare vid Svenska armén. Under 1700-talet upplöstes de tidigare formerna och vapnet kom att leva vidare under namnen sponton och korsgevär.
Spontonen togs ur bruk i Sverige 1791 och i Preussen 1807.