I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Baloo och utforska dess många aspekter och betydelser. Baloo har varit föremål för intresse och debatt genom åren och genererat ett brett spektrum av åsikter och teorier som har bidragit till dess ständiga utveckling. Från dess ursprung till dess relevans idag har Baloo satt djupa spår inom olika områden och fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i det spännande universum Baloo, reda ut dess mysterier och upptäcka dess inverkan på det moderna samhället. Följ med oss på denna upptäcktsresa och lärande om Baloo!
Baloo är en av rollfigurerna i Rudyard Kiplings kända novellsamling Djungelboken från 1894.[1] I originalboken är karaktären en vis björn, men i Disneys långfilm efter boken från 1967 är karaktären mer bohemisk och betydligt mindre vis gestalt.
I boken är Baloo en stor och vis björn som bor i djungeln.[1] Han är lärare åt vargflockens ungar och blir på det sättet även lärare åt Mowgli. Han lär dem djungelns lagar och även djurens språk.
Till Disneys tecknade filmklassiker bytte Baloo och Bagheera vissa karaktärsegenskaper. Hos Disney är han en stor, glad och korkad men godhjärtad björn som älskar livet och mer använder sin styrka än sitt intellekt. Som disneyfigur är han också med i uppföljaren Djungelboken 2 samt TV-serierna Luftens hjältar (som pilot), och Lilla Djungelboken (som barn).
Kipling namnger Baloo som en brunbjörn ("the sleepy brown bear"). Kipling fick det mesta av sina kunskaper om Indiens fauna från Robert Armitage Sterdale, och denne använde hindi-ordet Bhalu för flera olika björnarter. Daniel Karlin, som var redaktör för den brittiska nyutgåvan av Djungelboken från 1989, anser att Kiplings beskrivning av Baloo mest av allt liknar en beskrivning av en läppbjörn, särskilt som brunbjörnar och kragbjörnar inte förekommer i Seoni-regionen där berättelsen ska utspelas. Däremot anser Karlin att Baloos diet på rötter, nötter och honung är mer typiskt för kragbjörnen än för någon av de andra två möjliga arterna.[2]