I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Backhoppning vid olympiska vinterspelen 2002 i olika sammanhang och situationer. Från dess inflytande på det teknologiska området till dess effekter på det samtida samhället har Backhoppning vid olympiska vinterspelen 2002 visat sig vara ett ämne av stor relevans och betydelse. Genom historien har Backhoppning vid olympiska vinterspelen 2002 spelat en avgörande roll för att forma den värld vi lever i och dess betydelse fortsätter att vara föremål för debatt och reflektion inom olika kunskapsområden. Genom en detaljerad och omfattande analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Backhoppning vid olympiska vinterspelen 2002 och dess inverkan på nutid och framtid.
Tävlingen hölls vid "Utah Olympic Park Jumps" med en K-punkt på 120 meter. Simon Ammann, som vann den första schweiziska medaljen i backhoppning, hade aldrig tidigare vunnit en major, när han kliver in och tar båda individuella gulden i backhoppning.
Tävlingen hölls vid "Utah Olympic Park Jumps" med en K-punkt på 120 meter.
I en tajt kamp mellan Finland och Tyskland, vinner slutligen Tyskland med minsta möjliga marginal, 0,1 poäng.
Schweiz
Tyskland
Finland
Polen
Slovenien
Kazuyoshi Funaki
Stefan Horngacher
(Choi Heung-Cheol, Choi Yong-Jik, Kim Hyeon-Gi, Gang Chil-Gu)
(Tommy Ingebrigtsen, Anders Bardal, Lars Bystøl, Roar Ljøkelsøy)
(Emmanuel Chedal, Rémi Santiago, Florentin Durand, Nicolas Dessum)
Wikimedia Commons har media som rör Backhoppning vid olympiska vinterspelen 2002.
