Börringetegel

Idag är Börringetegel ett ämne som täcker ett brett spektrum av diskussioner och debatter i samhället. Från dess inverkan på politiken till dess implikationer på vardagen har Börringetegel lyckats fånga uppmärksamheten och intresset hos ett stort antal människor. Oavsett från vilket perspektiv det behandlas har Börringetegel blivit ett ämne av stor relevans idag. När vi fortsätter att utforska detta fenomen är det viktigt att noggrant undersöka dess olika aspekter och förstå hur det påverkar vår ständigt föränderliga värld. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Börringetegel och dess betydelse i våra liv.

Börringetegel var ett tegel som tillverkades av Börringe tegelbruk i skånska Börringe.

Ett tegelbruk fanns sedan gammalt vid godset Börringe kloster. Det nya tegelbruket anlades år 1884 vid Börringe järnvägsstation (vid Malmö–Ystads Järnväg), varifrån ett stickspår gick till tegelbruket. Tegelbruket arrenderades av O. Köhler. Tegelbruket fick en ringugn med 16 kammare. Varje kammare rymde 6000 tegelstenar. År 1889 skaffade tegelbruket en glasyrugn och år 1912 en muffelugn för glaserat förbländertegel. Tegelbruket var i drift till 1964. År 1913 tillverkades 4,8 miljoner tegel av 113 arbetare. Tegelbruket hade två ringugnar år 1938.[1] Det röda Börringeteglet var omtalat för sin höga kvalitet. Genom utdikningen av Näsbyholmssjön 1866-69 hade man funnit finkorniga platåleror på sjöns sydvästra sida[2] som användes vid framställningen.

På 1890-talet var Börringe ett av de största tegelbruken i Skandinavien med en omfattande export.[3]

O. Köhler ville utöka produktionen. Därför anlades år 1893 Yddinge tegelbruk nära Holmeja järnvägsstation vid Lund–Trelleborgs Järnväg. Detta tegelbruk fick en ringugn med 16 kammare med 11.000 tegelstenare per kammare. Produktionen var 8 kammare i veckan. Hässleholms kyrka är uppförd med tegel från Yddinge tegelbruk.[4] Yddinge Tegelbruk tillverkade tegel i röd, brunviolett och gulgrön färg.

Byggnader i Börringetegel (i urval)

I Tidskriften Tegel år 1912 finns en tabell över byggnader uppförda med Börringetegel.

Några exempel: Malmö stadsbibliotek (före detta museum), 1900, Sankt Johannes kyrka i Malmö, 1904, Lunds Universitetsbibliotek,[5] 1907, Borås rådhus, 1908, taktegel till Stockholms rådhus, 1915.

Källor

Noter

  1. ^ Skånes jord- och stenindustri, Lars Bjerning, 1948.
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305105253/http://www.svedala.se/upload/file/Milj%C3%B6%20och%20teknik/Sturupspendeln/J%C3%A4rnv%C3%A4gsutredning%20Sturup%20061102_Del6.pdf. Läst 8 augusti 2011. 
  3. ^ ”Länsstyrelsen i Skåne:Börringe-Lindholmen”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307185402/http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/svedala/Pages/Borringe-Lindholmen.aspx#. Läst 8 augusti 2011. 
  4. ^ Tegel, 1912
  5. ^ Svenska Dagbladet den 12 mars 1902