Bön för Tjernobyl
_ Frågan om Bön för Tjernobyl är en fråga som har fångat uppmärksamheten hos både akademiker, forskare och entusiaster. Bön för Tjernobyl har länge varit föremål för debatt och studier, och dess betydelse har överskridit olika discipliner. Genom åren har man kunnat se hur Bön för Tjernobyl har utvecklats och anpassats till förändringar i samhället och tekniken. I den här artikeln kommer vi att utforska rötterna och den samtida effekten av Bön för Tjernobyl, samt möjliga konsekvenser för framtiden.
| Bön för Tjernobyl krönika över framtiden roman | |
| Författare | Svetlana Aleksijevitj |
|---|---|
| Originaltitel | Molitva dlja Tjernobylja |
| Originalspråk | ryska |
| Översättare | Hans Björkegren |
| Land |  Belarus |
| Genre | vittnesmålsroman |
| Förlag för förstautgåvan | Ordfront (1997), Ersatz (2013) |
| Först utgiven på svenska | 1997 |
| Del i serie | |
| Ingår i serie | Utopins röster - Historien om den röda människan |
Bön för Tjernobyl : krönika över framtiden (även Bön för Tjernobyl : en framtidskrönika) är en dokumentärroman av den belarusiska, ryskspråkiga författaren Svetlana Aleksijevitj som gavs ut för första gången i svensk översättning av Hans Björkegren 1997 samt i en ny och utökad utgåva 2013. Aleksijevitj reste under tre år omkring i området runt Tjernobyl och intervjuade människor om bland annat Tjernobylolyckan.[1] Boken ingår i författarens livsverk Utopins röster - Historien om den röda människan.
Referenser
Noter
- ^ ”Bön i samtiden”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/kultur/2013/10/27/bon-i-samtiden/. Läst 10 december 2015.
Litteratur
- Aleksijevitj, Svetlana, Bön för Tjernobyl. Krönika över framtiden. Utopins röster, 2 uppl, Hans Björkegren, Ersatz, Stockholm 2011 (406 s)