Bälinge socken, Uppland

I den här artikeln kommer ämnet Bälinge socken, Uppland att behandlas från olika tillvägagångssätt och perspektiv. Genom historien har Bälinge socken, Uppland varit föremål för studier och analys av experter inom olika discipliner, vilket har gjort det möjligt för oss att förstå dess betydelse och påverkan på samhället. Från sitt ursprung till nutid har Bälinge socken, Uppland spelat en grundläggande roll i mänsklig utveckling och genererat debatter, reflektioner och framsteg inom olika kunskapsområden. Genom denna artikel vill vi fördjupa oss i relevansen av Bälinge socken, Uppland i vardagen, analysera dess inflytande inom olika områden och dess roll i konstruktionen av individuella och kollektiva identiteter.

Bälinge socken
Socken
LandSverige
LandskapUppland
HäradBälinge härad
KommunUppsala kommun
Bildadmedeltiden
Area144 kvadratkilometer
Upphov tillBälinge landskommun
Bälinge församling
MotsvararBälinge distrikt
TingslagTiunda tingslag (–)
Bälinge tingslag (–)
Karta
Bälinge socken, Upplands läge i Uppsala län.
Bälinge socken, Upplands läge i Uppsala län.
Bälinge socken, Upplands läge i Uppsala län.
Koordinater59°56′45″N 17°31′46″Ö / 59.94583333°N 17.52944444°Ö / 59.94583333; 17.52944444
Koder, länkar
Sockenkod0212
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Bälinge distrikt
Redigera Wikidata

Bälinge socken i Uppland ingick i Bälinge härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Bälinge distrikt.

Socknens areal är 143,50 kvadratkilometer varav 139,00 land.[1] År 2000 fanns här 4 437 invånare.[2] Godset Kiplingeberg, tätorten Lövstalöt samt tätorten och kyrkbyn Bälinge med sockenkyrkan Bälinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Bälinge sockenstuga byggd 1735 såld till kommunen 1810

Bälinge socken har medeltida ursprung, och omtalas första gången 1253 ('ecclesiam insuper et parochiam de Beling'). Byn Ugglesta som delades mellan Bälinge och Åkerby socken överfördes 1889 i alla avseenden till Åkerby socken. Utjorden Solvallen, var från 1548 delad mellan Bälinge och Ärentuna jordebokssocknar.[3] Byn Vissbo tillhörde Bälinge jordebokssocken men Harbo kyrksocken, 1921 överfördes byn till Bälinge i alla avseenden.[4]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bälinge församling och för de borgerliga frågorna bildades Bälinge landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Uppsala kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Bälingebygdens församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Bälinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Bälinge härad. De indelta soldaterna tillhörde Upplands regemente, Uppsala kompani och Livregementets dragonkår, Norra Upplands skvadron.[6]

Geografi

Bälinge socken ligger nordväst om Uppsala med Tämnaren i norr. Socknen är en slättbygd på Uppsalaslätten i sydost och mossrik skogsbygd i nordväst.[7][1][8]

De gårdar och byar i Bälinge socken som har anor sedan 1500-talet eller längre i Bälinge socken är Berg, Bostaebo, Ekeby, Fansta, Faxan, Forkarlby, Grellsbo, Gullögla, Gustebo, Gysta, Hämringe, Högby, Högsta, Isgrena, Kanikbo, Kiplinge, Klockarbol, Laggarbo, Lindberg, Losgärde, Lövsta, Marsta, Morberga, Målsta, Nyby, Nyvla, Oxsätra, Prästgården, Pålsbo, Rosta, Roteberg, Räbbo, Rörby, Rörmyra, Skediga, Spikbole, Sundbro, Svartarbo, Svista, Sävastbo, Torvsätra, Tuna, Uggelsta, Ulva, Vallskog, Väsby, Åby, Åkerlänna, Åloppe, Ålsbo och Äskelunda.[9]

Fornlämningar

Från bronsåldern finns spridda gravrösen och skärvstenshögar. Från järnåldern finns drygt 40 gravfält. 37 runstenar är funna.[7][10][11][8]

Namnet

Namnet skrevs 1281 Bæling och är ett bygdenamn. Förleden innehåller bal, 'bål, eldplats' troligen syftande på en samlingsplats. Efterleden inge är en inbyggarbeteckning.[12]

Se även

Referenser

  1. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bälinge socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Det medeltida Sverige 1:3 Tiundaland
  4. ^ Byar och gårdar i Harbo socken, Magnhild Umaerus & Sune Eriksson
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ Administrativ historik för Bälinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  8. ^ Nationalencyklopedin
  9. ^ Det medeltida Sverige 1:3, Tiundaland
  10. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bälinge socken, Uppland
  11. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bälinge socken, Uppland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Uppsala län, del 3 Hermes 1948 libris

Externa länkar