Idag är Axel Sophus Guldberg ett ämne av stor relevans i det moderna samhället. Betydelsen av Axel Sophus Guldberg har ökat de senaste åren, vilket påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Från politik till teknik, genom kultur och ekonomi, har Axel Sophus Guldberg blivit en avgörande faktor i globalt beslutsfattande. I den här artikeln kommer vi att utforska hur Axel Sophus Guldberg påverkar olika områden i våra liv, analysera dess inverkan och presentera olika perspektiv på detta ämne som är så betydelsefullt idag.
| Axel Sophus Guldberg | |
| Född | 2 november 1838[1] Oslo |
|---|---|
| Död | 28 februari 1913[1] (74 år) Kristiania |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare[2] |
| Barn | Alf Guldberg (f. 1866 och 1866) |
| Föräldrar | Carl August Guldberg |
| Släktingar | Cato Guldberg (syskon) Cathinka Guldberg (syskon) Gustav Guldberg (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Sankt Olavs orden | |
| Redigera Wikidata | |
Axel Sophus Guldberg, född den 2 november 1838 i Kristiania (nuvarande Oslo), död den 28 februari 1913 i Aker, var en norsk matematiker. Han var son till Carl August Guldberg, bror till Cato Maximilian, Cathinka Augusta och Gustav Adolph Guldberg samt far till Alf Guldberg.
Guldberg blev student 1856, avlade 1863 reallärarexamen, blev 1867 filosofie doktor på avhandlingen De omvendte funktioner anvendte paa theorien for algebraiske ligninger och samma år lärare i matematik vid krigsskolan. Åren 1874–1884 var han därjämte föreståndare för den kongelige tegneskole i Kristiania. Guldberg utgav bland annat Astronomiens elementer (1863), Om feilenes kompensation i den leibnizske infinitesimalregning (1868), Regningsarterne og deres anvendelse (samma år), Indledning i arithmetik og algebra (1869), Elementær plangeometri (1870), Mathematikens betydning og anvendelse (samma år), Om sandsynlighedsregningen (1873), Determinanternes theori (1876), Kortfattet lærebog i algebraisk analyse (1879) samt, i "Kristiania videnskabsselskabs forhandlinger", Om ligninger af femte grad (1869), Om ligninger af tredje og femte grad (1871) och Bidrag til ligningernes theori (1877).
|