I dagens värld är Automatisk databehandling ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos flera människor inom olika områden i samhället. Dess relevans är obestridlig och dess implikationer sträcker sig från den personliga till den globala nivån. Genom historien har Automatisk databehandling varit föremål för debatt, forskning och reflektion, vilket genererat flera perspektiv och förhållningssätt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Automatisk databehandling, analysera dess inverkan, dess utmaningar och de möjliga lösningar som har föreslagits. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att försöka bättre förstå Automatisk databehandling och dess implikationer idag.
Automatisk databehandling (ADB) var från slutet av 1950-talet och fram till slutet av 1980-talet en populär svensk benämning för det som idag är känt som informationsteknik (IT) eller informations- och kommunikationsteknik (IKT).
Ofta utlästes ADB som administrativ databehandling (i motsats till teknisk databehandling TDB och numerisk analys) och enligt Svenska datatermgruppen kan förkortningen idag ha båda betydelserna.
Begreppet ADB-system har idag kommit att ersättas av affärssystem eller back office.
ADB-system är en av fyra megatrender enligt Christopher Hoods teori om New public management. Offentlig förvaltning började från 1990-talet ta till sig privata marknadslösningar och ADB-system är en del av den automatisering som setts hos det offentliga.