Austen Henry Layard

Idag fortsätter Austen Henry Layard att vara ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor runt om i världen. I decennier har Austen Henry Layard varit föremål för debatter, forskning och diskussioner inom olika kunskapsområden, såväl som i samhället i stort. Dess inverkan och betydelse gör det till ett ämne för ständiga studier och reflektioner, som fortsätter att generera nya perspektiv, upptäckter och synpunkter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Austen Henry Layard, dess inflytande inom olika områden och dess betydelse idag.

Austen Henry Layard
Illustration från en tysk upplaga av Austen Layards A Popular Account of Discoveries at Nineveh.

Sir Austen Henry Layard, född 5 mars 1817, död 5 juli 1894, var en brittisk arkeolog och assyriolog.

Layard företog 1845-49 betydelsefulla utgrävningar bland annat i Nineve och publicerade Nineveh and its remains (2 band, 1848-49). Med sitt stora arbete Inscriptions in the cuneiform character from Assyrian monuments (1851) grundlade han utgivandet av de även av honom själv samlade kilskriftstexterna i British museum. Som diplomat tjänstgjorde Layard bland annat som sändebud i Madrid och Konstantinopel. Hans självbiografi utkom i 2 band 1913.[1]


Hans arbeten i Irak fortsattes av hans tidigare assistent Hormuzd Rassam.

Källor

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1088 

Externa länkar