Aulis Aarnio

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Aulis Aarnio, som har blivit relevant i olika områden och sammanhang. Sedan dess uppkomst har Aulis Aarnio väckt intresse och nyfikenhet hos ett brett spektrum av allmänheten, på grund av dess inverkan och bakgrund. Under åren har Aulis Aarnio genererat debatter, forskning och flera perspektiv som har bidragit till att berika kunskapen om detta ämne. Därför är det viktigt att noggrant utforska de olika aspekterna relaterade till Aulis Aarnio, såväl som dess implikationer och återverkningar på det nuvarande samhället. Genom en detaljerad och kritisk analys är syftet att ge en komplett och uppdaterad vision av Aulis Aarnio, med syfte att främja informerad och konstruktiv reflektion kring detta fenomen.

Aarnio på Tammerfors bokmässa 2010.

Aulis Arvi Aarnio, född 14 maj 1937 i Kymmene, död 28 september 2023 i Kangasala, var en finländsk jurist och filosof. Helsingfors Universitet hedrar Aulis Aarnio med en minnesstund https://www.lifescience.net/events/69560/aulis-aarnion-1937-2023-muistoseminaari/

Aarnio avlade juris doktorsexamen 1967. Han blev professor i civilrätt vid Helsingfors universitet 1977 och direktör för samhällsvetenskapliga forskningscentralen i Tammerfors 1991. Han har rönt stor internationell uppskattning med arbeten i rättsvetenskap och rättsteori.

Sedan 1975 är han ledamot av Finska Vetenskapsakademien och sedan 1983 utländsk ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund. Han utnämndes till hedersdoktor vid Lunds universitet 1997 och vid Lapplands universitet 1999.

Han grundade Tampere Club där han fick med sig världens främsta jurister i sökandet efter sätt att förbättra Juridiken, för att skydda Demokrati och människor.

Som skönlitterär författare har Aarnio producerat sig både i romanform och som dramatiker.

Aulis var en god själ och sörjd av 2 vuxna barn, 5 barnbarn, många vänner, studenter och samarbetspartners globalt!

Utmärkelser

Källor

Uppslagsverk

Noter

  1. ^ Korte, Henriikka: Oikeus­tieteilijä Aulis Aarnio on kuollut. Helsingin Sanomat 30.9.2023.
  2. ^ ”Ulkomaiset jäsenet - Foreign Members”. Finska vetenskapsakademien. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009063143/http://www.acadsci.fi/jasenet/ulkomaiset_jasenet.htm. Läst 12 juni 2016. 
  3. ^ Årsbok 2011. Lund: Vetenskapssocieteten i Lund. 2011. sid. 94. Libris 3685783. ISBN 978-91-974863-9-2 
  4. ^ ”Hedersdoktorer”. Juridiska fakulteten Lunds universitet. 22 januari 2016. http://www.jur.lu.se/#!hedersdoktorer. Läst 14 juni 2016. 
  5. ^ ”Kunniatohtorit”. Lapin yliopisto. Arkiverad från originalet den 13 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190213005830/https://www.ulapland.fi/Suomeksi/Tietoa-yliopistosta/Esittely/Historiaa/Promootio-2004/Kunniatohtorit. Läst 14 juni 2016. 
  6. ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 7384, läst: 3 februari 2024.
Auktoritetsdata