I dagens värld är Augusto Pierantoni ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från politik till teknik, samhälle och kultur har Augusto Pierantoni varit föremål för ständig debatt och intresse. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Augusto Pierantoni, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på det nuvarande samhället. Genom olika angreppssätt och perspektiv försöker vi ge en bred och komplett vision av Augusto Pierantoni, med syftet att erbjuda en detaljerad och rigorös analys av detta ämne som är så relevant idag.
Augusto Pierantoni, född den 24 juni 1840 i Chieti, död den 12 mars 1911 i Rom, var en italiensk folkrättslärare. Han var från 1868 gift med författarinnan Grazia Pierantoni-Mancini.
Pierantoni blev 1865 professor i Modena, 1871 i Neapel och 1876 i Rom samt utnämndes 1883 till senator. Han deltog 1873 i stiftandet av "Institut de droit international" och blev hedersledamot av det samt ledamot av den permanenta skiljedomstolen i Haag. Pierantonis rika och betydande vetenskapliga författarskap gjorde honom känd långt utanför Italiens gränser. Här kan nämnas Dall' abolizione della pena di morte (1865), Il progresso del diritto pubblico e delle genti (1866), Storia degli studi del diritto internazionale in Italia (1870, ny upplaga 1902; tysk översättning 1872), Storia del diritto internazionale nel secolo XIX (1876), La Norvegia e la Svezia, stati independenti (1905) och Il diritto civile e la procedura internazionale codificati nelle convenzioni dell' Aja (1906).
|