August Enna
Idag vill vi prata om August Enna och hur det har påverkat samhället de senaste åren. August Enna har blivit ett ämne av intresse för många människor, eftersom dess inflytande har spridit sig till olika områden, från teknik till mode. I den här artikeln kommer vi att utforska några nyckelaspekter relaterade till August Enna, inklusive dess historia, dess utveckling över tid och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att analysera hur August Enna har påverkat olika sektorer och har genererat diskussioner kring dess betydelse i det moderna samhället. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om August Enna och dess inverkan på världen idag!
August Enna, född 13 maj 1859, död 3 augusti 1939, var en dansk tonsättare.
Enna var autodidakt som musiker, och var ursprungligen orkestermusiker och därefter musikdirektör vid ett kringresande teatersällskap. Han hade under tiden börjat komponera, och väckte genom sina verk Niels W. Gades intresse. Han tilldelades Anckerska legatet och studerade i Tyskland 1888–1889. Efter två mindre betydande operaförsök slog han igenom 1892 med operan Hexen på Det Kongelige Teater, som sedan uppfördes på en mängd utländska scener. Enna, som under några år varit dirigent vid Dagmarteatern 1890–1891, ägnade sig hädanefter uteslutande åt komposition och utgav en rad dramatiska verk, av vilka dock inget nådde upp till de framgångar han hade med Hexen. Bland hans verk märks Kleopatra (1894), Aucassin og Nicolette (1895), Den lille Pige med Svovlstikkerne (1897), Lamia (1897, omarbetad som Ung Elskov 1902), Nattergalen (1912), Gloria Arsena (1917) samt Kommedianter (1920). Därutöver skrev Enna flera baletter, såsom Hyrdinden og Skorstensfejeren, S:t Cæcilias Guldsko, Don Juan Marana och Kysset. Utöver dessa verk även körlegenden Historien om en Moder, enstaka symfoniska verk, en violinkonsert, pianostycken och sånger. En del av Ennas dramatiska verk har uppförts på tyska scener.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.