Atrium

I dagens värld har Atrium blivit en mycket relevant fråga som påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Atrium genererat debatter, kontroverser och har markerat ett före och efter i hur människor uppfattar och möter vissa situationer. Dess inflytande har sträckt sig till olika områden, från politik till populärkultur, och dess närvaro i dagens samhälle är obestridlig. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska effekten och betydelsen av Atrium, analysera dess relevans i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande bild av dess roll i dagens värld.

För andra betydelser, se Atrium (olika betydelser).
Romerskt atriumhus, ett domus.

Atrium (latin, förmodligen av ater, ”svart”, alltså ”det av rök nedsvärtade rummet”) var under antiken det centrala rummet i romarnas bostadshus, domus. Det var omgivet av mindre rum, hade en taköppning i mitten (compluvium) och under detta en nedsänkt bassäng (impluvium). En spansk variant av atrium kallas patio.

Historik

Atrium var i äldsta tid familjens egentliga uppehållsrum, dess vardagsrum, där kvinnorna förrättade sitt arbete, gudarna hade sitt kapell och de äkta makarnas bädd (lectus genialis) liksom den järnbeslagna kassakistan (arca) var placerade. Kring atrium grupperade sig flera större och mindre rum, varibland märks de båda alae som längst baktill i hela sin bredd öppnade sig mot atrium och i vilka förfädernas vaxbilder (imagines) brukade uppställas och tablinum, beläget mitt emot ingången och skilt från atrium endast genom ett förhänge.

I senare tid, då det romerska boningshuset utvidgades med en peristyl efter grekisk förebild, blev den medelpunkt för familjelivet, och atrium tjänade som en mottagningssalong för den officiella representationen.

Ett atrium kan även föregå ingången till en kyrka och utgör då en förgård.

Galleri

  • Atrium med impluvium.
    Atrium med impluvium.
  • Atrium med kolonngalleri.
    Atrium med kolonngalleri.
  • Atrium impluviatum.
    Atrium impluviatum.
  • Atrium displuviatum.
    Atrium displuviatum.
  • Atrium vid kyrkan Sant'Agata dei Goti i Rom.
    Atrium vid kyrkan Sant'Agata dei Goti i Rom.

Se även

Referenser

  1. ^ Nordisk familjebok, 1904–1926, vol. 2, kol. 353–354
  2. ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 2. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 707-708 

Externa länkar