Assar Lindbeck

I dagens värld är Assar Lindbeck ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från den personliga till den professionella nivån har Assar Lindbeck fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan har märkts i samhället, kulturen, politiken och tekniken, vilket har genererat omfattande debatt och diskussion. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Assar Lindbeck och dess inflytande på våra liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess implikationer och konsekvenser, kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av Assar Lindbeck för att förstå dess betydelse och roll i den samtida världen.

Assar Lindbeck
Född26 januari 1930
Umeå
Död28 augusti 2020 (90 år)
Oscars distrikt, Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningNationalekonom, universitetslärare, pedagog[1]
ArbetsgivareHandelshögskolan i Stockholm
Stockholms universitet
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1973)[2]
Hedersdoktor vid Islands universitet (2006)
Weltwirtschaftlicher Preis (2017)[3]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Söderbergska priset
Redigera Wikidata

Carl Assar Eugén Lindbeck, född 26 januari 1930 i Umeå, död 28 augusti 2020[4][5][6] i Oscars distrikt i Stockholm,[7] var en svensk nationalekonom och professor i nationalekonomi verksam vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Familj och studier

Lindbeck var son till socialvårdskonsulenten Carl Lindbäck och småskolläraren Eugenia Sundelin samt från 1953 gift med farmaceuten Dorothy Nordlund (1932–2007). Han blev politices magister vid Uppsala universitet 1952 och filosofie licentiat vid Stockholms högskola 1957 samt promoverades 1963 till filosofie doktor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, där han 1962 blivit docent.[8]

Forskning och samhällsdebatt

Studentdebatt i Uppsala 1952. Från vänster Håkan Berg (fp), Hans von Friesen (h), Lennart Pettersson (bf) och Assar Lindbeck (s). Fotot hämtat ur Lindbecks memoarer.

Lindbecks forskning behandlade bland annat arbetslöshet (där han förespråkade användade av insider-outsider-teori som förklaring till denna), välfärdsstaten (bland annat effekten av föränderliga sociala normer) och Kinas reformerade ekonomi. Han disputerade vid Stockholms universitet 1963 på avhandlingen A study in monetary analysis.[9] Åren 1964–1971 innehade han A O Wallenbergs professur i nationalekonomi och bankvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Under åren 1971 till 1995 var Lindbeck chef för Institutet för internationell ekonomi.[10]

Lindbeck var under lång tid förknippad med socialdemokratin och sågs som en av rörelsens främsta ekonomiska tänkare. Detta fick dock ett abrupt slut när Lindbeck under stor medial uppmärksamhet lämnade socialdemokraterna till följd av partiets inställning i löntagarfondsfrågan under valrörelsen 1982. Lindbecks utträde ur partiet användes även flitigt av borgerligheten som argument mot löntagarfondssystemet, vilket gjorde att Lindbecks ekonomiska argument mot löntagarfonderna fick stor spridning.

Lindbeck var ordförande för Ekonomikommissionen,[11] även kallad Lindbeckkommissionen, 1992–1993. Denna utsågs av Sveriges regering i samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet och kom med förslag, bitvis kontroversiella, med mål att förbättra Sveriges ekonomi och konkurrenskraft.

Lindbeck var 1969–1994 ledamot i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, varuti han 1980 till 1994 var kommitténs ordförande.[10] Han var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien,[12] av Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1970 och av Finska Vetenskapsakademien sedan 1972.[13] År 2006 utnämndes han till hedersdoktor vid Islands universitet.[14]

Sedan 1960-talet kritiserade Lindbeck den svenska hyresregleringen. Detta har resulterat i ett av hans mest bevingade citat: "Näst efter bombningar är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad på".[15] Han deltog ännu 2017 i svensk ekonomisk debatt.[16]

År 2012 kom Lindbeck ut med sina memoarer i boken Ekonomi är att välja.[17] Makarna Lindbeck är begravna på Skogskyrkogården i Stockholm.[18]

Vetenskapliga verk

Lindbeck har skrivit ett stort antal vetenskapliga artiklar och böcker, bland andra:

  • The housing shortage. A study of the price system in the housing market (med Ragnar Bentzel och Ingemar Ståhl), Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1963.
  • The Insider-Outsider Theory of Employment and Unemployment, (med Dennis Snower) MIT Press, Cambridge, Massachusetts, 1988.
  • Det svenska experimentet, SNS Förlag, 1998.

Priser och utmärkelser

  • 1981 – Natur & Kulturs Kulturpris
  • 2001 – Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj "för synnerligen betydelsefull gärning som ledande forskare och forskarutbildare i nationalekonomi, som vetenskaplig drivkraft bakom utvecklandet av Institutet för internationell ekonomi till ett forskningscentrum med utomordentligt högt anseende i världen samt som utvecklingspåverkande analytiker, utredare och opinionsbildare i centrala ekonomisk-politiska problemställningar i vårt land."[19]
  • 2007 instiftade Nationalekonomiska Föreningen ett pris benämnt Assar Lindbeck-medaljen för att hedra Lindbecks "mångskiftande och banbrytande insatser" inom den ekonomiska vetenskapen.[20]


Företrädare:
Torsten Gårdlund 		A O Wallenbergs professur i nationalekonomi och bankvetenskap
1964–1971 		Efterträdare:
Karl Gustav Jungenfelt
Företrädare:
Erik Lundberg 		Ordförande för Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
1980–1994 		Efterträdare:
Lars Werin


Referenser

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: vse2017944904, läst: 18 december 2022.
  2. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.
  3. ^ läs online, www.ifw-kiel.de .
  4. ^ ”Dödsannonser i SvD”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/dodsannonser. Läst 17 januari 2021. 
  5. ^ ”Lars Calmfors: Assar Lindbecks dörr stod alltid öppen för forskarkollegorna”. DN.SE. 31 augusti 2020. https://www.dn.se/ledare/lars-calmfors-assar-lindbecks-dorr-stod-alltid-oppen-for-forskarkollegorna/. Läst 17 januari 2021. 
  6. ^ ”Nationalekonomen Assar Lindbeck har dött”. DN.SE. 28 augusti 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/nationalekonomen-assar-lindbeck-har-dott/. Läst 28 augusti 2020. 
  7. ^ ”Ratsit.se” (på svenska). www.ratsit.se. https://www.ratsit.se/. Läst 17 januari 2021. 
  8. ^ ”671 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1995)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1995/0671.html. Läst 17 januari 2021. 
  9. ^ Lindbeck, Assar (1963) (på engelska). A study in monetary analysis. Stockholm economic studies, 0348-3614 ; N.S., 3. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 8071961 
  10. ^ ”Lindbeck - intervju på svenska”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060512210447/http://www.hi.is/~gylfason/_private/Lindbeck%20interview%20in%20Swedish.pdf. Läst 17 januari 2021. 
  11. ^ Lindbeck, Assar (1993). Nya villkor för ekonomi och politik: Ekonomikommissionens förslag: betänkande. Statens Offentliga Utredningar, 1993:16. Stockholm: Allmänna förlaget. ISSN 0375-250X 
  12. ^ Kungl. Vetenskapsakademien: Assar Lindbeck Arkiverad 28 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 april 2009
  13. ^ ”Ulkomaiset jäsenet - Foreign Members”. Suomalainen Tiedeakatemia. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141009063143/http://www.acadsci.fi/jasenet/ulkomaiset_jasenet.htm. Läst 5 mars 2015. 
  14. ^ ”The University of Iceland honorary degree recipients, 2000–2009”. Islands universitet. Arkiverad från originalet den 11 november 2013. https://web.archive.org/web/20131111154633/http://english.hi.is/honorary_degrees/honorary_degrees. Läst 11 november 2013. 
  15. ^ ”IFN gratulerar Assar Lindbeck”. www.ifn.se. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200810031605/https://www.ifn.se/om_ifn/aktuellt/2020-01-24-ifn-gratulerar-assar-lindbeck. Läst 29 maj 2020. 
  16. ^ Paulina Neuding (1 juni 2017). ”Assar Lindbeck: Ygeman bör läsa Massutmaning”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/lindbeck-ygeman-bor-lasa-massutmaning. Läst 6 maj 2018. 
  17. ^ ”Ekonomi är att välja”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/182078/ekonomi-ar-att-valja/. Läst 1 september 2020. 
  18. ^ Lindbeck, Carl Assar Eugén och Lindbeck, Dorothy Marianne på SvenskaGravar.se
  19. ^ ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009. 
  20. ^ ”Assar Lindbeck-medaljens stadgar”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200706135010/https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/Stadgar%20SALM.pdf. Läst 6 juli 2020. 

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata