I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Arvid Järnefelt, utforska dess ursprung, dess relevans i dagens samhälle och dess inverkan på olika områden i livet. Arvid Järnefelt har varit föremål för intresse och debatt genom historien, vilket motiverat filosofer, vetenskapsmän, konstnärer och människor från alla samhällsskikt att fördjupa sig i dess innebörd och återverkningar. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de mest relevanta aspekterna av Arvid Järnefelt, från dess första manifestationer till dess närvaro idag, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision av detta mångsidiga och spännande ämne.
Arvid Järnefelt | |
![]() | |
Född | 16 november 1861[1][2][3] Pulkovo, Ryssland |
---|---|
Död | 27 december 1932[1][2] (71 år) Helsingfors |
Andra namn | Arvi Rauta[4] |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Finland |
Sysselsättning | Domare, målare, dramatiker[5], biograf, författare, översättare[5] |
Befattning | |
Domare | |
Barn | Eero Järnefelt (f. 1888) Maija Järnefelt (f. 1900) Lillan Järnefelt (f. 1902) |
Föräldrar | Alexander Järnefelt Elisabeth Järnefelt |
Släktingar | Kasper Järnefelt (syskon) Eero Järnefelt (syskon) Armas Järnefelt (syskon) Aino Sibelius (syskon) |
Utmärkelser | |
Riddare av Hederslegionen (1930)[6] | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Arvid Järnefelt, född 16 november 1861 i Sankt Petersburg, Ryssland, död 27 december 1932 i Helsingfors, var en finländsk författare.
Arvid Järnefelt var ett av nio barn till generallöjtnanten Alexander Järnefelt och Elisabeth, född Clodt von Jürgensburg. Han var bror till Kasper, Eero och Armas Järnefelt och Aino Sibelius.
Han var utbildad jurist, Arvid och modern Elisabeth stod tolstojanismen nära. I Tolstojs anda verkade de under en tid som bönder i Virkby i Lojo, där de även tog initiativ till att en läsestuga för allmogen startades.