Ämnet Artur Volkmann är av stort intresse och relevans i dagens värld. Det är ett ämne som täcker flera aspekter och har en betydande inverkan på samhället, ekonomin, politiken och kulturen. Genom historien har Artur Volkmann varit föremål för debatt, analys och studier, vilket visar på dess betydelse i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Artur Volkmann, och undersöka dess inflytande på olika områden av livet. Oavsett om det är på individuell eller kollektiv nivå, väcker Artur Volkmann intresset hos en bred publik och skapar reflektion och debatt om dess innebörd och konsekvenser idag.
Artur Volkmann | |
Född | 28 augusti 1851[1][2][3] Leipzig |
---|---|
Död | 13 november 1941[4][3] (90 år) Geislingen an der Steige[5], Tyskland |
Medborgare i | Tyska riket |
Sysselsättning | Skulptör[6], målare[7] |
Redigera Wikidata |
Joseph Wilhelm Art(h)ur Volkmann, född den 28 augusti 1851 i Leipzig, död den 13 november 1941 i Geislingen an der Steige, var en tysk skulptör.
Volkmann studerade i Dresden för Ernst Hähnel 1870–1873, i Berlin för Albert Wolff och i Rom samt slog sig ned i Frankfurt 1910. Bland hans arbeten, som närmar sig Adolf von Hildebrands riktning, märks Kvinnobyst (Nationalgalleriet i Berlin), Ryttarstatyett (Leipzigs museum), Bågskytt (Albertinum i Dresden), monument över Richard von Volkmann i Halle och Georgsbrunnen i slottet i Dresden. Som målare (elev av Hans von Marées i Rom) utförde Volkmann Danslek, Satyrdans, Kvinnobad med mera. Han var även kopparstickare.
|