Arnold Östman
Med tidens gång har Arnold Östman blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Fler och fler människor söker information om Arnold Östman, antingen av personligt intresse eller av behovet av att vara medveten om den senaste utvecklingen inom detta område. Arnold Östman har varit föremål för många studier och undersökningar som har gett överraskande resultat, vilket väckt intresset hos både experter och hobbyister. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Arnold Östman, dess inverkan på våra liv och den avgörande roll den spelar inom olika områden.
| Arnold Östman | |
| Född | 24 december 1939 Sankt Pauli församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 15 augusti 2023 (83 år) Stockholms Oscars distrikt, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Dirigent, manager, universitetslärare, cembalist, pianist, dirigent, musiker |
| Utmärkelser | |
| Spelmannen (1974) Litteris et Artibus (1990) Honoris causa | |
| Redigera Wikidata | |
Arnold Otto Natanael Östman, född 24 december 1939 i Sankt Pauli församling i Malmö, död 15 augusti 2023 i Oscars distrikt i Stockholm, var en svensk dirigent och konstnärlig ledare.
Biografi
Östman studerade konstvetenskap och musikvetenskap i Lund, Paris och Stockholm och verkade som musiker, översättare och librettist. Som musiker var han kantor, pianist, cembalist och dirigent. Östman forskade i tidiga operor i Vatikanens bibliotek och bidrog till att okända renässans- och barockoperor framfördes vid Vadstena-Akademien och där han även beställde och dirigerade helt nyskrivna operor.
Östman blev lärare vid Statens musikdramatiska skola 1969, konstnärlig ledare och dirigent för Vadstena-Akademien 1971–1981, dirigent och konstnärlig ledare för Norrlandsoperan i Umeå 1974–1978, teater- och museichef vid Drottningholms teatermuseum 1979–1983 och konstnärlig ledare vid Drottningholms slottsteater 1980–1992 där den numera klassiska Mozartcykeln i Göran Järvefelt regis och Östmans musikaliska ledning framfördes. Östman hade en omfattande internationell karriär i Europa, USA och Australien sedan 1980-talets början. Som dirigent var han verksam vid bland annat Staatsoper och Volksoper i Wien, L'Opéra Garnier och Opéra Bastille i Paris, Covent Garden i London samt flitigt engagerad vid andra europeiska och amerikanska opera- och konserthus.
Han finns representerad på ett flertal skivinspelningar samt dvd-inspelningar av bland annat Mozartcykeln från Drottningholms slottsteater. Han har tilldelats många priser, däribland Prix Italia för TV-filmer av Inger Åby, Prix de Caecilia, Edison Classical Music Awards och Deutscher Schallplattenpreis.
Östman var värd i radioprogrammet Sommar den 26 juni 1982.
Priser och utmärkelser
Riddare av Hederslegionen
- 1974 – Expressens kulturpris Spelmannen
- 1979 – Filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet
- 1990 – Litteris et Artibus
- 1992 – Ledamot nr 877 av Kungliga Musikaliska Akademien
- 2010 – H.M. Konungens medalj, 12:e storleken i högblått band "för betydelsefulla insatser för svenskt musikliv"
- 2017 – Kungliga Musikaliska Akademien, Medaljen för tonkonstens främjande "för sina stora insatser inom operakonsten"
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, läst: 4 juli 2023.
- ^ läs online, www.ratsit.se .
- ^ läs online, www.dn.se .
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0136170, läst: 5 september 2023.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0136170, läst: 17 november 2024.
- ^ Sveriges befolkning 2000: Östman, Arnold Otto Natanael (1939-12-24) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/860543
- ^ https://www.gp.se/kultur/kultur-n%C3%B6je/operapionj%C3%A4ren-arnold-%C3%B6stman-%C3%A4r-d%C3%B6d-1.107399796
- ^ https://www.dbe.nu/2023/08/17/arnold-ostman-1939-2023/
- ^ https://www.ratsit.se/19391224-Arnold_Otto_Natanael_Ostman_Stockholm/rb3dWiocfqJ2vb_dZdNG9G4IzG7VOOxgVmZHeBGeTuk
- ^ Salander Mortensen Jill, red (1996). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1997. Stockholm: Norstedt. sid. 1265. Libris 3681533. ISBN 91-1-960852-7 (inb.)
- ^ Åstrand Hans, red (1979). Sohlmans musiklexikon. 5, Particell-Øyen. Stockholm: Sohlman. sid. 899. Libris 8372042. ISBN 91-7198-025-3 (inb.)
- ^ Ericson Uno, Engström Klas, red (1993). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 14, Talm-Över. Höganäs: Bra böcker. sid. 250. Libris 7665092. ISBN 91-7752-272-9 (Wiken (Bra böcker (inb. (Inb.)
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
- ^ ”Hedersdoktorer vid humanistiska fakulteten”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826001954/http://www.umu.se/om-universitetet/hogtider/arshogtiden/hedersdoktorer/. Läst 11 mars 2011.
- ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2010”. Sveriges Kungahus. Arkiverad från originalet den 17 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110517032509/http://www.royalcourt.se/pressrum/pressmeddelanden/2010pressmeddelanden/medaljforlaningar6juni2010.5.130af452128eff9afdd80002103.html. Läst 11 mars 2011.
- ^ ”Medaljen för tonkonstens främjande - Kungliga Musikaliska Akademien”. www.musikaliskaakademien.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2017. https://web.archive.org/web/20171206203335/http://www.musikaliskaakademien.se/verksamhet/priserutmarkelserochstipendier/medaljenfortonkonstensframjande.111.html. Läst 6 december 2017.