Numera är Arg-é Bam ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Arg-é Bam blivit mycket viktig inom olika områden i det dagliga livet. Från arbetsvärlden till den personliga sfären är Arg-é Bam ett ämne som har genererat olika debatter och motstridiga åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Arg-é Bam och analysera dess inverkan på världen idag. Från dess ursprung till dess utveckling över tid är Arg-é Bam ett ämne som aldrig slutar att överraska oss och utmana våra övertygelser och perspektiv.
Arg-é Bam | |
![]() | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Koordinater | 29°07′00.68″N 58°22′06.51″Ö / 29.1168556°N 58.3684750°Ö |
Plats | utanför Bam |
Land | ![]() |
Data | |
Kriterier | ii iii iv v |
Referens | 1208 |
Historik | |
Världsarv sedan | 2004 (28:e mötet) |
.
| |
* Enligt Unescos indelning. |
Arg-é Bam (persiska: ارگ بم), även Arg-e-Qadim eller citadellet i Bam, var världens äldsta bevarade byggnadsverk i tegel och lera, beläget längs Sidenvägen utanför staden Bam i sydöstra Iran. Byggnaden tillkom för omkring 2 500 år sedan, men förstördes vid jordbävningen i Bam 26 december 2003. Det är upptaget på Unescos världsarvslista.
Det finns ett antal olika meningar om när och varför citadellet byggdes. Några tror att Bam grundades under Parternas imperium, ett mäktigt Persiskt rike som blomstrade på 900-talet. Ekonomiskt och kommersiellt var Bam en mycket viktigt plats i regionen och kläder och textilier från området var berömda. Ibne-Haugal (943–977), den arabiska resenären och geografen skrev om Bam i sin bok Surat-ol-arz: Däröver väver de utmärkta, vackra och hållbara bomullstyger som sänds till avlägsna länder och städer. Där gör de även utmärkta kläder, vart och ett kostar omkring 30 dinarer; dessa säljs i Khorosan, Irak och Egypten.
Arg-é Bam har en historia som daterar sig omkring 2 500 år tillbaka till partiska perioden, men de flesta byggnader byggdes under Irans Safaviddynasti. Staden övergavs på grund av en afghansk invasion år 1722, vilken besegrade en svag iransk regering och gjorde slut på Safaviddynastins makt. Efter att staden gradvis blivit återbefolkad, övergavs den en andra gång på grund av en invasion från Shirazregionen. Den användes även en tid som armébaracker.