I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Anti-suffragism, ett ämne av stor relevans idag. Anti-suffragism har varit föremål för intresse och debatt under lång tid och dess betydelse fortsätter att öka inom olika områden. Från dess inverkan på det dagliga livet till dess inflytande inom professionella och akademiska områden, spelar Anti-suffragism en grundläggande roll i vårt samhälle. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven av Anti-suffragism, analysera dess utveckling över tid, dess implikationer i olika sammanhang och de olika åsikter som finns om det.
Anti-suffragism var en konservativ politisk rörelse i Västvärlden, främst de engelskspråkiga länderna USA, Storbritannien, Kanada och Australien, som aktivt kampanjade mot införandet av rösträtt för kvinnor från 1800-talets slut.
Dess syfte var att bevara det rådande status quo för könens dåvarande roll i samhället och motsätta sig förändringen av dessa i form av politiska rättigheter för kvinnor. Den kom ur önskan att bevara 1800-talets kvinnoideal, känd som huslighetskulten, och motarbeta det framväxande idealet om den nya kvinnan. Rörelsen bestod av både män och kvinnor. Den organiserade sig i vissa fall i faktiska föreningar i flera delar av världen, så som i Storbritannien och USA.
Bland exemplen fanns Women's National Anti-Suffrage League i Storbritannien, dess lokalavdelning på Irland, och Anti-Franchise League i Australien. I USA fanns Southern Rejection League, National Association Opposed to Women's Suffrage under ledning av Mary Hilliard Hinton, som motarbetade North Carolina Equal Suffrage Association och dess kampanj för rösträtt i North Carolina i USA.
I Sverige samlades rösträttsmotståndare under Antirösträttsmötet 1912, och Annie Åkerhielm var en känd antisuffragist.