Anthusa av Konstantinopel
I den moderna världen är Anthusa av Konstantinopel ett ämne som har blivit aktuellt i dagens samhälle. Sedan starten har Anthusa av Konstantinopel varit föremål för debatt, forskning och motstridiga åsikter. Med tiden har betydelsen av Anthusa av Konstantinopel ökat, vilket genererar en betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika tillvägagångssätt och perspektiv som finns kring Anthusa av Konstantinopel, samt dess inflytande idag. Från dess ursprung till samtida implikationer fortsätter Anthusa av Konstantinopel att vara ett ämne av intresse och reflektion för ett brett spektrum av människor och yrkesverksamma. Genom en detaljerad analys syftar vi till att belysa de mest relevanta aspekterna relaterade till Anthusa av Konstantinopel, med syftet att berika kunskapen och uppmuntra informerad debatt om detta fenomen.
| Anthusa av Konstantinopel | |
 | |
| Född | Konstantinopel |
|---|---|
| Död | Konstantinopel |
| Sysselsättning | Nunna |
| Föräldrar | Konstantin V Eudokia, kejsarinna av Bysans |
| Redigera Wikidata | |
St. Anthusa av Konstantinopel, född 750, död 801, var en bysantinsk prinsessa och nunna. [1] Hon blev efter sin död vördad som grekiskt-ortodoxt helgon.
Hon var dotter till Konstantin V och Eudokia, och syster till kejsar Leo IV. Hon uppges ha varit tvilling till sin bror Leo. Hennes födelsedatum är dock inte bekräftat. Hennes far uppmanade henne att gifta sig, men hon ville istället bli nunna.
Efter hennes fars död 775 ska hon ha använt sin personliga förmögenhet till välgörenhet. Hon stannade kvar vid hovet och bar utåt en prinsessas klädsel, men sträva botgöringskläder under sina praktfulla yttre kläder. Hon kom väl överens med sin svägerska, Irene eftersom de delade åsikter i religiösa frågor.
När hennes bror avled och efterträddes av sin son erbjöd Irene henne en plats i förmyndarregeringen, men hon avböjde. Hon gick så småningom i kloster.
Referenser
- ^ Grierson, Philip (2001). Scritti Storici E Numismatici. Centro Italiano di Studi sull'Alto Medioevo. s. 273. ISBN 9788879882446.