I dagens värld har Annica Wennström blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Annica Wennström fått en relevant roll i det samtida samhället. Ur olika perspektiv och discipliner har Annica Wennström undersökts och diskuterats och genererat olika åsikter och förslag för att förstå och ta itu med dess implikationer. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska innebörden och betydelsen av Annica Wennström, analysera dess många aspekter och dess inverkan på olika områden i det dagliga livet.
Annica Wennström | |
![]() Annica Wennström, 28 september 2019. | |
Född | 18 september 1966[1] (58 år) Själevads församling[1], Sverige |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Författare |
Redigera Wikidata |
Guhn Annica Wennström, född 18 september 1966 i Själevads församling, Västernorrlands län,[2] är en svensk författare med samiska rötter.
Annica Wennström växte upp i Holmsund. Hon debuterade med Flickan i medaljongen 1998 tillsammans med Maria Herngren och Eva Swedenmark. Dessa tre har sedan skrivit tolv ungdomsdeckare under pseudonymen Emma Vall.
Romanen Lappskatteland från 2006, hennes debutbok som fristående författare, är en berättelse om en kvinna som söker sitt samiska ursprung i Rans och Grans samebyar och romanen Svart kvark är en berättelse från 1930-talet i författarens uppväxtort Holmsund utanför Umeå.
Annica Wennström flyttade 1999 permanent till Stockholm. Trots att man inom familjen inte brukade pratar om sina samiska rötter är Annicas samiska identitet viktig för henne. Hon känner sin samiska identitet även i en storstad som Stockholm genom sätt och vis hon ser på naturen.
Annica vill i sitt författarskap fokussera mer på "de själsliga" än det politiska och berättar i Lappsatteland om sin egen familjes historia utan att skriva en självbiografi.[3]
|