Annette von Droste-Hülshoff

I dagens värld har Annette von Droste-Hülshoff blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Både på ett personligt och professionellt plan är inflytandet av Annette von Droste-Hülshoff obestridligt och dess inverkan märks i flera aspekter av vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess framtida implikationer har Annette von Droste-Hülshoff fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, proffs och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum av Annette von Droste-Hülshoff, utforska dess historia, dess nuvarande betydelse och dess möjliga utveckling inom en snar framtid.

Annette von Droste-Hülshoff
Annette von Droste-Hülshoff
Annette von Droste-Hülshoff
Född10 januari 1797
Münster, Tyskland
Död24 maj 1848 (51 år)
Meersburg, Tyskland
YrkeFörfattare, Tonsättare
NationalitetTyska Tyskland
SpråkTyska
Webbplatshttp://www.droste-gesellschaft.de

Anna Elisabeth Franzisca Adolphina Wilhelmina Ludovica (Annette) von Droste-Hülshoff, född 10 januari 1797 nära Münster,[1][2] död 24 maj 1848 nära Meersburg, var en tysk författare, som tillhörde en friherrlig adelsätt.

Droste-Hülshoff växte upp i gammaldags katolsk miljö på stamgodset Haus Hülsen nära Münster. Genom sina Gedichte (1844) dokumenterade hon sig som sin tyska samtids största kvinnliga lyriker, även om hon fick vänta länge på erkännande. Känslighet utan sentimentalitet och en fint nyanserad språkbehandling kännetecknar hennes diktning. Kraftfull är prosanovellen Die Judenbuche (1842). Postumt utgavs Das geistliche Jahr, religiösa dikter (1851), Letzte Gaben (1860) och Briefe (1877). Hennes Gesammelte Schriften utgavs i 3 band 1879 och Sämtliche Briefe utgavs av Hermann Cardauns (1909).

Eftermäle

Asteroiden 12240 Droste-Hülshoff är uppkallad efter Annette von Droste-Hülshoff.[3]

Bibliografi

På svenska:

Judeträdet, övers. Erik Carlquist, Ljungby: Hastur förlag, 2019.

Vidare läsning

Sten Wistrand: En asteroid från Westfalen. Ingår i Annette von Droste-Hülshoff, Judeträdet (Hastur förlag, 2019), s. 67–100.

Källor

Noter