Anna av Danmark (1532–1585)
Temat för Anna av Danmark (1532–1585) är ett tema som har funnits genom hela mänsklighetens historia. Sedan urminnes tider har Anna av Danmark (1532–1585) varit en källa till studier, diskussion och reflektion. Dess betydelse överskrider kulturella, generationsmässiga och geografiska barriärer, och täcker så olika aspekter som filosofi, vetenskap, politik, konst och det dagliga livet. Under århundradena har Anna av Danmark (1532–1585) varit föremål för flera tolkningar och har fått olika betydelser beroende på i vilket sammanhang den är inramad. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum Anna av Danmark (1532–1585), utforska dess olika aspekter och dess relevans idag.
| Anna av Danmark | |
|---|---|
| |
| Porträtt av Lucas Cranach från efter 1565 | |
| Ämbetstid | 9 juli 1553 – 1 oktober 1585 |
| Företrädare | Agnes av Hessen |
| Efterträdare | Agnes Hedvig av Anhalt |
| Make | August I av Sachsen |
| Barn | Kristian I av Sachsen Elisabet av Sachsen Dorotea av Sachsen Anna av Sachsen |
| Ätt | Oldenburg |
| Far | Kristian III av Danmark |
| Mor | Dorotea av Sachsen-Lauenburg |
| Född | 22 november 1532 Hadersleben |
| Död | 1 oktober 1585 (52 år) Dresden |
Anna av Danmark (tyska: Anna von Dänemark), född 22 november 1532 i Hadersleben, död 1 oktober 1585 i Dresden, var en dansk prinsessa, dotter till kung Kristian III och Dorothea av Sachsen-Lauenburg. Hon var kurfurstinna av Sachsen 1533–1585 genom giftermålet med kurfurst August I.
Biografi
Bröllopet ägde rum ägde rum 1548 i Torgau. Hon åtföljdes till sitt bröllop av sin mor, farbror och ett stort danskt följe.
Anna upprätthöll en livlig förbindelse mellan Danmark och Sachsen; brevväxling och besök förekom ofta åt båda håll. Hennes korrespondens räknas som en värdefull historisk dokumentation. Den täta alliansen fick många konsekvenser. Maken hjälpte bland annat brodern med soldater under det nordiska sjuårskriget, Anna assisterade brodern i äktenskapsförhandlingar.
I Sachsen kom hon att kallas "Moder Anna". Anna ägnade sig åt barnens uppfostran, matlagning, skönhetsvård, kemiska experiment, jakt, arkitektur och arrangerade äktenskap. Hon beskrivs som en skönhet, hade en god relation till maken som hon åtföljde på resor och jakter och lyckades vinna ett inflytande över honom även på områden som inte ansågs legitima för henne att ägna sig åt. Hon ansågs som en auktoritet på Luthers skrifter och brevväxlade med Birgitte Gøye och Anna Hardenberg.
Hon avled i pesten efter sju veckors sjukdom.
Släkt och familj
Barn
Hon fick femton barn, varav endast fyra nådde vuxen ålder:
- Johan Henrik (5 maj 1550 – 12 november 1550)
- Eleonor (2 maj 1551 – 24 april 1553)
- Elisabet (18 oktober 1552 – 2 april 1590)
- Alexander (21 februari 1554 – 8 oktober 1565)
- Magnus (24 september 1555 – 6 november 1558)
- Joakim (3 maj 1557 – 21 november 1557)
- Hektor (7 oktober 1558 – 4 april 1560)
- Kristian (29 oktober 1560 – 25 september 1591)
- Maria (8 mars 1562 – 6 januari 1566)
- Dorotea (4 oktober 1563 – 13 februari 1587)
- Amalia (28 januari 1565 – 2 juli 1565)
- Anna (16 november 1567 – 27 januari 1613)
- August (23 oktober 1569 – 12 februari 1570)
- Adolf (8 augusti 1571 – 12 mars 1572)
- Fredrik (18 juni 1575 – 24 januari 1577)
Anfäder
Referenser
- Bricka, Carl (1887) (på danska). Dansk biografisk Lexikon (1). Köpenhamn: Gyldendal. sid. 284–286. Libris 13461599. OCLC 939857433. https://runeberg.org/dbl/1/0304.html. Läst 16 februari 2022
- Christensen, Anemette (2003). ”Anna (1532 – 1585)” (på danska). Dansk kvinnobiografisk lexikon. KVINFO. Arkiverad från originalet. https://archive.ph/PV8Rb. Läst 16 februari 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Anna.
|