Anna Julia Cooper

Följande artikel kommer att ta upp ämnet Anna Julia Cooper, som för närvarande har genererat stort intresse och debatt. Anna Julia Cooper har under lång tid varit föremål för studier och analys av experter inom området och dess inverkan har nått olika samhällssfärer. Vid detta tillfälle kommer vi att försöka att noggrant analysera de mest relevanta aspekterna av Anna Julia Cooper, samt ta upp olika perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse och inverkan. Genom en detaljerad och rigorös analys är det tänkt att erbjuda en heltäckande bild av Anna Julia Cooper, för att ge läsaren en bred och fullständig förståelse av detta ämne.

Anna Julia Cooper
Anna Julia Cooper, 1902.
FöddAnna Julia Haywood
10 augusti 1858[1][2]
Raleigh[3], USA
Död27 februari 1964[1][2][4] (105 år)
Washington, USA
BegravdCity Cemetery
Medborgare iUSA
Utbildad vidOberlin College, filosofie kandidat, [3]
St. Augustine's University[3]
Columbia University, filosofie doktor,
Faculté des lettres de Paris, doktorsexamen, [3]
SysselsättningHistoriker[5], rösträttsaktivist[6], pedagog[7], politisk teoretiker, författare[8][9], sociolog
Redigera Wikidata

Anna Julia Haywood Cooper, född 10 augusti 1858 i Raleigh, död 27 februari 1964 i Washington, D.C., var en amerikansk författare, pedagog, sociolog, talare, aktivist och en framstående forskare.

Cooper är känd för sin samling av essäer från 1892: A Voice from the South by a black Woman of the South.[10] I essäerna (av vilka många var nedskrivna tal) argumenterade Cooper för att kvinnor måste ta till orda och själva beskriva sin situation, istället för att låta andra tala för dem. Boken har beskrivits som den första feministiska analysen i bokform av afroamerikaners situation.[11]

Cooper föddes som slav i Raleigh, North Carolina. Hennes mor Hannah Stanley Haywood var slav hos landägaren George Washington Haywood. Coopers far var troligtvis George själv, eller dennes bror Fabius J. Haywood. Hon hade två äldre bröder, Andrew J. Haywood och Rufus Haywood. När Cooper var nio år fick hon börja i skolan, där hon utmärkte sig som en lovande student. Senare studerade hon på Oberlin College i Ohio.

Efter att ha tagit sin doktorsexamen i historia från Université Paris-Sorbonne 1924 blev Cooper, då 65 år gammal, den fjärde afroamerikanska kvinnan att få en doktorsexamen.

Cooper har kallats "den svarta feminismens mor".[12]

Cooper citeras på sidorna 24-25 i det amerikanska passet: "The cause of freedom is not the cause of a race or a sect, a party or a class – it is the cause of humankind, the very birthright of humanity." – Anna Julia Cooper[13]

Referenser

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Anna-Julia-Coopertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6db8bc3, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 234.
  4. ^ Cooper, Anna Julia Haywood (1858?–27 February 1964), author, educator, and human rights activist, American National Biography Online, 29 november 2017, 10.1093/ANB/9780198606697.ARTICLE.0900197, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ Anna Julia Cooper and Africana Womanism: Some Early Conceptual Contributions, vol. 4, 2, Black Women, Gender and Families, 2010, s. 31-53, 10.5406/BLACWOMEGENDFAMI.4.2.0031, JSTOR artikel-ID: 10.5406/blacwomegendfami.4.2.0031.
  6. ^ The Black Woman Suffragists Collection (på engelska), Alexander Street Press, läs online.
  7. ^ John G. Ramsay, Biographical Dictionary of Modern American Educators, 1997, ISBN 978-0-313-29133-3.
  8. ^ W. Fitzhugh Brundage, Meta Warrick's 1907 “Negro Tableaux” and (Re)Presenting African American Historical Memory, vol. 89, 4, Journal of American History, 1 mars 2003, s. 1368–1400, 10.2307/3092547, läs online.
  9. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.
  10. ^ May, Vivian M. (2012-08-21) (på engelska). Anna Julia Cooper, Visionary Black Feminist: A Critical Introduction. Routledge. sid. 1. ISBN 9781135911553. https://books.google.se/books?id=ZIBNwzenmrMC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepage&q&f=false. Läst 10 juni 2017 
  11. ^ Banks, James A. (2012-05-24) (på engelska). Encyclopedia of Diversity in Education. SAGE. sid. 251. ISBN 9781412981521. https://books.google.se/books?id=yDDqLBBk7BcC&pg=PA251&lpg=PA251&dq=the+first+book+length+feminist+analysis+of+the+condition+of+the+African+Americans&source=bl&ots=e46K7_Tmrr&sig=yTttLbVwWhe4GcG6XL13tT3-VwQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiVhLbKjbPUAhUhApoKHfvWDigQ6AEIJTAA#v=onepage&q=the%20first%20book%20length%20feminist%20analysis%20of%20the%20condition%20of%20the%20African%20Americans&f=false. Läst 10 juni 2017 
  12. ^ ”Hampton University : Sociology : Foundations of African-American Sociology” (på engelska). libarts.hamptonu.edu. Arkiverad från originalet den 6 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170306033303/http://libarts.hamptonu.edu/sociology/founders.cfm. Läst 10 juni 2017. 
  13. ^ Kelly, Kate (17 februari 2012). ”Anna Julia Cooper (1858-1964), Only Woman Quoted in Current U.S. Passport” (på amerikansk engelska). Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/kate-kelly/anna-julia-cooper_b_1282984.html. Läst 10 juni 2017. 
Auktoritetsdata