I dagens värld har Anna Fock fått stor relevans och intresse. Det finns många undersökningar och diskussioner som kretsar kring Anna Fock, eftersom dess påverkan täcker olika aspekter av samhället. Både på ett personligt och kollektivt plan har Anna Fock blivit ett återkommande samtalsämne och en fokuspunkt. Det har blivit avgörande att förstå och analysera Anna Fock ur olika perspektiv, för att få en helhetsbild av dess räckvidd och inflytande. Därför är det viktigt att ta upp ämnet Anna Fock på ett detaljerat och objektivt sätt, för att bidra till debatten och berika kunskapen om detta ämne.
Anna Fock | |
Född | 30 oktober 1984 |
---|---|
Yrke | författare[1] |
Nationalitet | svensk ![]() |
Språk | svenska |
Verksam | 2013 – |
Debutverk | Absolut noll (2013) |
Noterbara verk | Väderfenomen (2019) |
Priser | Katapultpriset (2014) Borås Tidnings debutantpris (2014) |
Anna Petra Jämte Fock, född 30 oktober 1984,[2] är en svensk författare.
Fock debuterade 2013 med romanen Absolut noll. Romanen skildrar situationen för ryska homosexuella i S:t Petersburg. Den belönades med Katapultpriset och Borås Tidnings debutantpris, båda 2014.[3]
År 2016 utkom hennes andra roman Cirkus Smuts, som utspelar sig bland ett gäng Göteborgsstudenter i kollektiv med rivningskontrakt. Recensenten Josefin Holmström i SvD beskriver boken som "en välskriven men långsam berättelse om en generation som skriker efter mening", som en roman om 80-talistgenerationens livsvillkor, som "bor i kollektiv, hyr i andra hand och blir vräkta från rivningskontrakt. De har inga barn, bara halvfärdiga universitetsstudier som inte leder till någonting. De har köpt lögnen om att de kan bli vad de vill, göra vad som helst med sina liv, och nu lever de med konsekvenserna."[4]
2019 utkom hennes tredje roman Väderfenomen, som bygger på verkliga händelser i området kring den sovjetiska kärnavfallsanläggningen Majak. Recensenten Jenny Aschenbrenner i SvD beskriver boken som en "välresearchad roman baserad på verkliga händelser och med den nygamla skräcken för radioaktiviteten i kärnkraftens och atomvapentillverkningens spår som motor". Boken redogör förbluffande och fasansfullt om vad människor i städerna nära Majak levde med i åratal. Huvudpersonen Igor söker sanningen om kärnavfall och hans mormors och fars underliga sjukdomar, men hittar också punkmusiken och kärleken i den större grannstaden Tjeljabinsk, och båda är lika farliga för honom som det sovjetiska kärnvapenprogrammets radioaktiva avfall. Berättelsen om den totalitära statens kollektiva paranoia och klaustrofobi är skrämmande och fascinerande, och lektionen i samtidshistoria antänds av Focks skrivtemperament.[5] Boken nominerades till Augustpriset 2019,[6] och tilldelades samma år Tidningen Vi:s litteraturpris.[7]
Romaner
|