Ann-Ida Broström

Idag är Ann-Ida Broström ett ämne som väcker stort intresse inom olika områden. Både i dagens samhälle och inom yrkesområdet har Ann-Ida Broström tagit en relevant roll på grund av dess påverkan på vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Ann-Ida Broström lyckats fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och fortsätter att generera debatter och diskussioner i olika forum. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Ann-Ida Broström, analysera dess betydelse, implikationer och möjliga framtida utvecklingar.

Anna Ida Broström
Dan-Axel och Ann-Ida Broström 1962.
Född12 december 1882[1]
Göteborgs Kristine församling[1], Sverige
Död26 november 1965[1] (82 år)
Vasa församling[1], Sverige
BegravdÖstra kyrkogården, Göteborg[2]
Medborgare iSverige
MakeDan Broström
BarnDan-Axel Broström (f. 1915)
Redigera Wikidata

Anna Ida (Ann-Ida) Sofia Broström,[3][4][5][6] född Mark den 12 december 1882 i Göteborg, död den 26 november[7] 1965 i Göteborg,[8] var en svensk donator.

Biografi

Ann-Ida och Dan Broström står på varsin sida av en ratt ombord ett fartyg, båda med ryggen mot kameran.
Ann-Ida och Dan Broström ombord på ett fartyg.
Ann-Ida och Dan Broström med flera på Svenska Amerika Liniens Gripsholms sjösättning i Newcastle 26 november 1924.
Ann-Ida och Dan Broström med flera på Svenska Amerika Liniens Gripsholms sjösättning i Newcastle 26 november 1924.

Ann-Ida Broström var dotter till grosshandlaren August J:son Mark och Sophie Mark, född Uggla.[5] Hon gifte sig den 21[9] november 1906 i Hagakyrkan i Göteborg med Dan Broström och blev mor till Dan-Axel, Kerstin Wijk, Brita By Ekdahl Keiller och Margaretha Moseby. [10]

Efter makens död 1925 ägnade hon sig åt donationer, bland annat en tomt vid Lennart Torstenssonsgatan i Göteborg samt en miljon kronor – via Broströmskoncernen – för uppförandet av ett studenthem uppkallat efter maken. Hon skänkte även pengar för framtagandet av en logotyp och ett ordförandesmycke till Medicinska Föreningen i Göteborg. På sin 40-årsdag den 12 september 1931 fick Göteborgs högskola mottaga 50 000 kronor av Ann-Ida Broström för inrättandet av en etnografisk professur.[11] För att hugfästa 80-årsdagen av sin framlidne make donerade hon den 1 februari 1950 en tomt och en större penningsumma till ett hem för studerande ungdom i Göteborg.[12]

I samband med att Sveriges Redareförening firade sitt 50-årsjubileum donerade Ann-Ida Broström den 24 november 1956 sin villa på Skyttegatan 1 i Lorensbergs villastad till föreningen. Byggnaden anses vara den största och förnämsta i området, och hit flyttade familjen 1921.[13] Enligt hennes önskan skulle villan bli ett "Sjöfartens Hus". Donationen innehöll förbehållet att hon skulle få disponera huset under sin återstående tid.[14] Sedan 1969 har The Royal Bachelor's Club sitt säte i huset.

År 1934 uppgick hennes beskattningsbara förmögenhet till 9,95 miljoner kronor.[15]

Ann-Ida Broström ligger begravd i den Broströmska familjegraven på Östra kyrkogården i Göteborg.[16]

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 20 augusti 2021.
  2. ^ läs online, www.svenskagravar.se .
  3. ^ Mattsson, 1984, s. 471
  4. ^ Mattsson, 1965, s. 74
  5. ^ Hyberg, 1923, s. 56
  6. ^ Handlingar rörande donationer i Göteborg : VI, Göteborgs stadsfullmäktige 1923, s. 307, 404
  7. ^ Samma dag som Broströmkoncernen firade sitt 100-årsjubileum.
  8. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Broström, Anna Ida Sofia
  9. ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 : II, Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963, s. 183
  10. ^ Mattsson, 1980, s. 33f
  11. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 99
  12. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 117
  13. ^ Lorensbergs villastad, Anna Krus, Göteborgs universitet : Konstvetenskapliga institutionen, 1995 ISBN 91-85198-09-9, s. 18
  14. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 126
  15. ^ Vad äger vem i Göteborg och Bohuslän - Förmögenhetskalender, , Kalenderförlaget, Göteborg 1934, s. 10.
  16. ^ Mattsson, 1980, s. 176

Tryckta källor

  • Hyberg, Jacob (1923). Göteborgare 1923: biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. Libris 1474278 
  • Algot Mattsson, Charlie Cederholm, Artur Attman, red (1965). Tre generationer på sju hav: Broströmskoncernen 1865–1965. Göteborg: . Libris 8206830 
  • Mattsson, Algot (1980). Huset Broström: bilder ur ett världsföretag. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 7437434. ISBN 91-582-0250-1 
  • Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619–1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662 
  • Mattsson, Algot (1984). Huset Broström: en dynastis uppgång och fall. Göteborg: Tre böcker. Libris 7748937. ISBN 91-85414-21-2 

Vidare läsning

Auktoritetsdata