I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Andreas Laurentii på dagens samhälle. Andreas Laurentii har varit ett samtals- och debattämne på senare tid, då det genererat motstridiga åsikter och väckt intresse hos ett brett spektrum av befolkningen. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Andreas Laurentii, från dess ursprung till dess inflytande inom olika områden i det dagliga livet. Likaså kommer vi att undersöka olika perspektiv och studier som belyser Andreas Laurentii, i syfte att ge en helhetsbild av detta fenomen som är så aktuellt idag.
| Andreas Laurentii | |
| Död | 1595[1] Ekeby församling[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde i Ekeby pastorat (1571–1595)[1] Kontraktsprost i Göstrings kontrakt (1593–1595)[1] | |
| Barn | Anna Andersdotter Peder Törnsköld (f. 1578)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Andreas Laurentii, död 1595 i Ekeby socken, var en svensk präst i Ekeby församling.
Andreas Laurentii blev 1571 kyrkoherde i Ekeby församling. Han deltog i riksdagen 1573. Laurentii skrev under mötesbeslutet och liturgin 1582 och Uppsala mötes beslut 1593. Samma år 1593 blev han kontraktsprost i Göstrings kontrakt. Han skrev under Söderköpings riksdagsbeslut 17 oktober 1595. Laurentii avled 1595 i Ekeby socken.[2]
Laurentii gifte sig med Kristina Olofsdotter (död 1597). De fick tillsammans barnen Per Andersson (1578–1642) och Anna (död 1615). Sonen adlades med namnet Törnsköld och dotter gifte sig med fogden Anders Jönsson.[2]