Den här artikeln kommer i detalj att ta upp frågan om Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski, som har fått betydande relevans idag. Under åren har Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski varit föremål för ett flertal studier och forskning, vilket har gjort att vi fått en större förståelse för dess implikationer och tillämpningar i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess utveckling i det samtida samhället har Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski väckt stort intresse och har skapat en debatt kring dess betydelse och genomslagskraft inom olika områden. Genom en uttömmande och rigorös analys är syftet att belysa detta ämne och erbjuda en övergripande vision som kan berika kunskapen och förståelsen för Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski.
Andra slaget vid Pardakoski–Kärnakoski utkämpades den 30 april 1790 under Gustav III:s ryska krig. Slaget stod mellan 1 500 svenska soldater under befäl av Gustaf Mauritz Armfelt och en rysk armé på 4 000-5 000 man ledd av Otto Henrik Igelström. Trots ryssarnas numerära överlägsenhet slutade drabbningen med svensk seger. Förlusterna på den svenska sidan uppgick till 239 döda, sårade och tillfångatagna. Ryssarnas förluster var större med 570 döda, sårade och tillfångatagna.
Källor
Tryckta källor
- Gustaf Mauritz Armfelt: studier ur Armfelts efterlemnade papper samt andra handskrifna och tryckta källor, Volym 1. Elof Tegnér (1883).
.jpg)
Sverige
Kejsardömet Ryssland