Idag är Anders Peter Sandströmer ett ämne som har fått obestridlig relevans i det moderna samhället. Från Anders Peter Sandströmer har människor diskuterat dess inverkan på våra liv, dess inflytande på olika aspekter av kultur och dess roll i teknikens utveckling. Detta fenomen har väckt ett ökat intresse inom olika områden, från politik och ekonomi till psykologi och medicin. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Anders Peter Sandströmer och dess betydelse i dagens värld, och undersöka dess inverkan på samhället och dess potential att förändra vårt sätt att tänka och agera.
Anders Peter Sandströmer | |
![]() | |
Född | 4 oktober 1804[1] Linköpings församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 1 december 1857[1] (53 år) Leksbergs församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Ämbetsman, politiker |
Befattning | |
Landshövding i Jämtlands län (1844–1848) Sveriges finansminister Regeringen Sparre (1848–1851) Landshövding i Skaraborgs län (1851–1857) | |
Maka | Clara Sandströmer (g. 1830–)[1] |
Barn | Axel Ludvig Sandströmer (f. 1838) |
Släktingar | Theodor Sandström (syskon) |
Redigera Wikidata |
Anders Peter Sandströmer, ursprungligen Sandström, född 4 oktober 1804 i Stockholm, död 1 december 1857 i Linköping, var en svensk ämbetsman och politiker. Han var bror till Theodor Sandström.
Anders Peter Sandströmer blev kammarråd 1835. Han blev under sin tid som sekreterare i Statsutskottet 1840 till 1841 allmänt uppskattad och känd. Han blev på grund av detta utnämnd till landshövding i Jämtlands län 1844, adlad enligt R.F. paragraf 37, 1847. År 1846 blev Sandströmer ordförande i skatteförenklingskommittén som lade fram många reformförslag. År 1848 blev han finansminister , samt genomförde som sådan många förbättringar och förenklingar i kameralväsendet. Han fick dessutom igenom en omorganisation av Statskontoret, samt förenklingar i uppbördsmännens redogörelser och så vidare. Han fick dock en viss opposition emot sig, och hamnade i konflikt med kungen samt kronprinsen. Denna konflikt gällde förslaget om grundskatternas avlösning. Han avgick 1851, och blev därefter landshövding i Skaraborgs län, vilket han var till sin död 1857.
|
|