I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Anders Gråsten, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Anders Gråsten har varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, vare sig det är inom akademisk, social, politisk eller kulturell sfär. Sedan dess uppkomst har Anders Gråsten väckt stort intresse på grund av dess relevans i dagens samhälle och dess inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Anders Gråsten, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
| Anders Gråsten | |
| Född | 2 augusti 1694 |
|---|---|
| Död | 10 april 1761 (66 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Släktingar | Claës Gråsten (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Anders Gråsten, född 2 augusti 1694 i Linköping, död 10 april 1761 i Fornåsa socken, var en svensk präst.
Anders Gråsten föddes 1694 i Linköping. Han var son till handlanden Johan Andersson Gråsten och Anna Ulricsdotter. Gråsten studerade i Linköping och blev 26 april 1717 student vid Uppsala universitet, där han var musikstipendiat 1717–1723 under directores musices Christian Zellinger och Eric Burman. Han tilldelades venia docendi i Linköping 5 mars 1724. Gråsten blev 8 december 1725 kollega i Linköping och prästvigdes 18 december samma år. Han var även subkantor från 1732. Gråsten blev 7 april 1736 kyrkoherde i Fornåsa församling och tillträdde 1737. Han avled 1761 i Fornåsa socken och begravdes i Fornåsa kyrka 22 april samma år av kyrkoherden Nathanael Alfving i Björkebergs socken. Stoftet efter honom sattes ner 25 april samma år i familjegraven i Linköpings domkyrka.[1]
Gråsten gifte sig 24 december 1725 med Catharina Ruth (1694–1756). Hon var dotter till en kamrerare i Stockholm. De fick tillsammans barnen Anna Stina (1729–1805), Vendela Catharina (1730–1731), Johan (1732–1797) och Eva Catharina (1733–1734).[1]