Anders Ehnmark
Utseende flytta till sidofältet dölj| Anders Ehnmark | |
| Född | Anders Jacob Ehnmark 2 juni 1931 Linköping |
|---|---|
| Död | 29 mars 2019 (87 år) |
| Yrke | Författare, journalist |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1962–2019 |
| Maka | Birgitta Wettergren (1957–1976; skilda) Annika Hagström (1976–2019; hans död) |
Anders Jacob Ehnmark, född 2 juni 1931 i Linköping, död 29 mars 2019, var en svensk författare och journalist.
Han hade en fil.kand. vid Uppsala universitet 1960 och skrev för Expressen 1956–1972. Han var filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet från 1992 och hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation från 1988. Ehnmark tilldelades Övralidspriset 2002.
Ehnmark tog i början av 1970-talet anställning på tidningen Norrskensflamman men blev medlem i VPK först på 1980-talet.
När Ehnmark 1995 blev kolumnist i Expressen beskrevs han av tidningen såsom ”berömd för att i årtionden ha gett vänstern ett ansikte – och aldrig funderat på en plastikoperation”.
Han gifte sig 1957 med Birgitta Wettergren och var därefter från 1976 fram till sin död 2019 gift med journalisten Annika Hagström. Ehnmark är gravsatt i minneslunden på Kungsholms kyrkogård i Stockholm.
Bibliografi
- 1962 – Angola
- 1963 – Cuba cubana
- 1968 – Guerrilla
- 1969 – Rapport från det röda Emilien, en bok om italiensk kommunism
- 1973 – Exemplet Guinea-Bissau
- 1973 – Jag är jävligt optimistisk
- 1974 – Tusen fasta viljor, ett reportage från det röda Norrbotten
- 1976 – Karamellkoket
- 1976 – Chez nous, bilder från svenskt församlingsliv (tillsammans med P.O. Enquist)
- 1979 – Mannen på trottoaren, förundersökning angående mordet på doktor Plehve
- 1979 – Palatset, ett reportage från Italien
- 1980 – Ögonvittnet
- 1982 – Doktor Mabuses nya testamente, en detektivroman från seklets slut (tillsammans med P.O. Enquist)
- 1983 – Arvskifte, 5 politiska memoarer
- 1986 – Maktens hemligheter, en essä om Machiavelli
- 1987 – Protagoras sats, på spaning efter det politiska förnuftet (tillsammans med P.O. Enquist)
- 1990 – Slottet, en essä om Alexis de Tocqueville
- 1992 – Rättvisa och makt
- 1993 – Resan till Kilimanjaro, en essä om Afrika efter befrielsen
- 1994 – Tre essäer om befrielse och frihet
- 1994 – Den döda vinkeln, problemet med demokratin
- 1995 – Resa i skuggan
- 1999 – Minnets hemlighet, en bok om Erik Gustaf Geijer
- 2001 – Frihetens rike, om det roliga
- 2002 – Krigsvinter, dagbok från skogen
- 2002 – Tal på Övralid 6 juli 2002
- 2005 – En stad i ljus, Antonio Gramscis slutsatser
- 2008 – Tid & otid : krönika från åren efter kriget (illustrerad av Leif Zetterling)
Priser och utmärkelser
- 1970 – Litteraturfrämjandets stipendiat
- 1992 – Filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet
- 1998 – John Landquists pris
- 2002 – Övralidspriset
- 2010 – Svenska Akademiens essäpris
Referenser
- ^ https://www.familjesidan.se/cases/3792d1ef-eed3-48c2-a903-05463236ed7d/funeral-notices
- ^ ”Författaren Anders Ehnmark har avlidit”. DN.SE. 29 mars 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/forfattaren-anders-ehnmark-har-avlidit/. Läst 29 mars 2019.
- ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907–2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 141. Libris 10624901. ISBN 9789173603546
- ^ Expressen. 4 juli 1995.
- ^ Vem är det 1993, sid.261
- ^ Anders Jacob Ehnmark på Gravar.se
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Anders Ehnmark.Citat- Anders Ehnmark i Libris
- Norstedts – Anders Ehnmark
Wikiquote har citat av eller om