Anders Borg (kyrkoherde)
I dagens artikel vill vi utforska den fascinerande världen av Anders Borg (kyrkoherde). Från dess uppkomst till dess påverkan på det nuvarande samhället har Anders Borg (kyrkoherde) varit föremål för fokus och debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att undersöka dess utveckling över tiden, såväl som dess många aspekter och dess inflytande på olika aspekter av livet. Dessutom kommer vi att analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget och dess potential för framtiden. Anders Borg (kyrkoherde) är ett fascinerande ämne som aldrig slutar att överraska oss, och genom denna artikel hoppas vi kunna kasta nytt ljus över dess betydelse och mening i våra liv.
| Anders Borg | |
_-_KMB_-_16000200107809.jpg) | |
| Född | 25 mars 1749 Nora bergsförsamling, Sverige |
|---|---|
| Död | 23 februari 1809 (59 år) Jakob och Johannes, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Musiker, präst |
| Befattning | |
| Huspredikant, Matthias von Hermansson (1777–) Predikant, Dalregementet (1777–) Notarie, Hovkonsistoriet (1779–) Hovpredikant (1782–) Assessor (1782–) Kyrkoherde, Västra Ryds församling (1786–) Kyrkoherde, Riddarholmens församling (1787–1806) Assessor (1787–) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1792 (1792–1792) Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1800 (1800–1800) Kyrkoherde, Jakob och Johannes församling (1806–1809) | |
| Redigera Wikidata | |
Anders Borg, född 25 mars 1749, död 23 februari 1809, var en svensk kyrkoherde.
Borg var notarie vid Hovkonsistoriet 1779, hovpredikant 1782, kyrkoherde i Västra Ryd, Uppland och Näs[förtydliga] 1784, i Riddarholmens församling 1787–1806 samt i Jakob och Johannes församlingar 1806–1809. Han blev teologie doktor 1793. Borg var amatörcellist och medlem av Utile Dulci och invaldes som ledamot nummer 174 i Kungliga Musikaliska Akademien den 11 mars 1793.
Källor
- Nyström, Pia, Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie, Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995.
Noter
- ^ Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift : Biografisk matrikel, 1951, s. 197-198, läst: 23 november 2021.