Amund Hatt är ett ämne som har skapat intresse och debatt de senaste åren. Detta ämne är känt för sin relevans i olika aspekter av samhället och har fångat uppmärksamheten hos experter och personer som är intresserade av att förstå dess inverkan. När du går djupare in i Amund Hatt uppstår nya perspektiv och frågor som inbjuder dig att utforska dess många aspekter. Den här artikeln försöker erbjuda en heltäckande bild av Amund Hatt, och tar upp allt från dess ursprung till dess nuvarande implikationer. Genom en detaljerad analys och berikande reflektioner är det tänkt att ge läsaren en bredare och mer berikande titt på Amund Hatt.
Amund Hatt | ||
---|---|---|
Titlar
| ||
Riddare
| ||
Tidsperiod | Riddarslag omkring 1388-1390 | |
Tidsperiod | 1396 | |
Tidsperiod | 1397-1405 | |
Företrädare | Gustaf Tunasson (Vingätten) | |
Efterträdare | Olof Björnsson (sparre) | |
| ||
Personfakta
| ||
Födelsenamn | Amund Hemmingsson | |
Först nämnd | 1371 | |
Senast nämnd | Levde 1411 | |
Död | 1413 | |
Familj
| ||
Make/maka | Kristina Ingemarsdotter | |
Barn | Kristina Anundsdotter | |
![]() | ||
Amund Hatt förde en kvadrerad sköld med okänd tinktur |
Amund Hemmingsson Hatt (också känd som Anund Hatt den yngre och Agmund Hemmingsson) född omkring 1345, död 1413, var en svensk riddare, lagman och riksråd. Son till Hemming Hemmingsson (kvadrerad sköld)[1] och Kristina Anundsdotter,[2] sannolikt dotter till Anund Hatt den äldre.[3]
Amund nämns första gången i källorna 1371 i en handling, underskriven av kung Håkan Magnusson och hans marks Erik Kettilsson (Puke), vid Almarestäkets borg, när:[4]
” | Kung Håkan ger med samtycke av marsken Erik (Kättilsson) sin ”måg” och tjänare, välboren man Amund Hatt, rätt att såsom ersättning för trogen tjänst och för därvid ådragen skada köpa för 20 mark skattegods i Värmland. Ifrågavarande gods förklaras uttryckligen för framtiden skola förbliva frälse, och kungen förbjuder alla sina ämbetsmän att djärvas handla emot detta beslut. | „ |
– SDHK-nr: 9971 |
Den 6 juni 1378: Amund Hatt, hans mor Kristina och hans kusin Märta, (gift med) Amund Karlsson, säljer i öppet brev och med samtycke av sina vänner och släktingar egendomar till Bo Jonsson (Grip) etc, i ett dokument beseglat av Magnus Lågesson och Nisse Båt, vilka kan ha varit släktingar till Amund.[5]
Han dubbades till riddare något av åren 1388-1390, och var riksråd 1396.[6]
Han var lagman i Värmlands lagsaga 1397-1405. (nämns 1397 som hövitsman i Värmland) [7] [8]
Amund levde ännu 29 juli 1411 när han som förskälaman i Tingvalla fäster sitt sigill på en överlåtelsehandling angående gården ”Arbeek” med tillhörande kvarnström och laxfiske.[9] Efter detta är han inte nämnd i källor.[6]
Amund Hatt var först gift med Ingegerd Jonsdotter (stolpe) (dotter till Jon Dansson (stolpe) ) och andra gången gift med Kristina Ingemarsdotter, och en dotter och tre söner är nämnda, men inte namngivna, från det andra äktenskapet.[10] [11]
” | Redar i Uved, Björn Erlandsson och Ingrid Håkansdotter, Björn Tolfssons änka, intygar att herr Anund Hatt ärvde tre sina söner och en sin dotter efter sin hustru Kristin Ingemarsdotter och att Ingemar Ragalsson var i herr Amunds gård till döddagar. | „ |
– SDHK-nr: 26366 |
Barn