Amediye
I artikeln som följer kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Amediye. Från dess inverkan på det nuvarande samhället till dess historiska ursprung, genom dess många tillämpningar inom olika områden, kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som kommer att tillåta oss att till fullo förstå vikten av Amediye i våra dagliga liv. Med intervjuer med experter, relevant data och fallstudier syftar denna artikel till att belysa en grundläggande aspekt som har markerat en milstolpe i världshistorien. Följ med oss på denna rundtur i Amediye och upptäck allt bakom detta fenomen som är så relevant idag.
| Amedi (Amêdî) | |
| العمادية al-Emadiya | |
| Stad | |
 Amedi sett från skyn.
| |
| Land |  Irak
|
|---|---|
| Autonom region |  Irakiska Kurdistan
|
| Provins | Dahuk |
| Distrikt | Amedi |
| Höjdläge | 1 187 m ö.h. |
| Koordinater | 37°05′32″N 43°29′16″Ö / 37.09222°N 43.48778°Ö |
| Folkmängd | 6 000 |
| Tidszon | Arabisk standardtid (UTC+3) |
| - sommartid | Används inte. |
| Geonames | 99611 |
| Grundad | cirka 3000 f.Kr. |
  | |
Amediye, idag officiellt Amedi (kurdiska: Amêdî, ئامێدی, arabiska: العمادية) är en stad i provinsen Duhok i Irakiska Kurdistan, cirka 70 kilometer nordost om Duhok. Staden ligger på en bergsplatå, 1 085 meter över havet.
Historia
Amedis historia sträcker sig åtminstone tillbaka till antika Assyrien. Den då assyriska staden gick under namnet Amedi, från 2400-talet f.Kr. till slutet av 600-talet f.Kr. Därefter var staden en del av det akemenidiska Assyrien, seleukidiska Assyrien, den romerska provinsen Assyria samt det av Partien och Sasanidiska riket styrda Assyrien, fram till dess upplösning i mitten av 600-talet f.Kr. Staden har alltid utgjort en strategisk plats på grund av dess läge på den platta bergstoppen.[1] Under flera sekel efter att kalifen från Bagdad drivits ut, styrdes Amedi av en pascha, en prins från den abassidiska familjen, som sägs ha varit en av de rikaste regenterna i området.
Amedi var säte för det semiautonoma emiratet av Badinan, som varade från 1376 till 1843. Vid 1800-talets slut uppgick stadens invånare redan till 6 000, av vilka 2 500 var kurder, 1 900 judar och 1 600 kaldéer. Det finns ruiner kvar från den assyriska eran och även av en synagoga och en kyrka i den lilla staden.[2]
Klimat
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
Noter
- ^ Karen Dabrowska; Geoff Hann (2008). Iraq Then and Now: A Guide to the Country and Its People. Bradt Travel Guides. sid. 177–. ISBN 978-1-84162-243-9. http://books.google.com/books?id=DhJ3lRnXyXcC&pg=PA177
- ^ ”Catholic Encyclopaedia”. Appleton. 1907. http://www.newadvent.org/cathen/01376a.htm. Läst 12 september 2009.