I dagens värld är Alton B. Parker en fråga som fortsätter att få relevans i samhället. Alton B. Parker har länge fångat intresset hos människor i alla åldrar och kulturell bakgrund. Oavsett om det är för sina imponerande tekniska framsteg, sina kontroversiella politiska beslut eller sina innovativa konstnärliga förslag, slutar Alton B. Parker aldrig att överraska och skapa debatt. Alton B. Parker har genom åren varit ett återkommande ämne i media och väckt intresse hos forskare och akademiker från olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Alton B. Parker, analysera dess inflytande idag och de möjliga återverkningar det kan få i framtiden.
Alton B. Parker | |
![]() Alton B. Parker, 1906. | |
Född | 14 maj 1852[1][2][3] Cortland, USA |
---|---|
Död | 10 maj 1926[1][2][3] (73 år) New York, USA |
Begravd | Wiltwyck Cemetery[4] |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Albany Law School ![]() |
Sysselsättning | Domare, advokat, politiker |
Befattning | |
Chefsdomare för New York Court of Appeals (1898–1904) | |
Politiskt parti | |
Demokratiska partiet | |
Redigera Wikidata |
Alton Brooks Parker, född 14 maj 1852 i Cortland, New York, död 10 maj 1926 i New York, var en amerikansk jurist och politiker. Han var demokraternas kandidat i presidentvalet i USA 1904.
Parker avlade 1873 juristexamen vid Albany Law School. Han arbetade sedan som advokat i Kingston.
Parker tjänstgjorde som domare i New Yorks högsta domstol 1885-1889. Han var chefsdomare vid New Yorks appellationsdomstol 1897-1904.
Demokraterna nominerade Parker till presidentkandidat på partiets konvent i Missouri 1904. Partiet hade i två tidigare presidentval nominerat William Jennings Bryan som stödde kongressledamoten William Randolph Hearst i presidentvalet 1904. Parker fick stöd från de mera konservativa demokraterna, bland andra Grover Cleveland. Även organisationen Tammany Hall stödde honom. Parker vann lätt redan i första omröstningen med 679 röster mot 181 röster för Hearst. Veteranpolitikern Henry G. Davis nominerades till Parkers vicepresidentkandidat. Parker och Davis förlorade stort i själva presidentvalet mot republikanerna Theodore Roosevelt och Charles W. Fairbanks.
|