Almlöfsgatan

Nuförtiden är Almlöfsgatan ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Almlöfsgatan blivit en fråga av universell relevans som påverkar olika samhällssektorer. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Almlöfsgatan skapat en bred debatt och väckt intresset hos både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att noggrant undersöka effekterna av Almlöfsgatan och diskutera dess konsekvenser för vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling representerar Almlöfsgatan ett relevant fenomen som förtjänar att förstås i sin helhet.

Almlöfsgatan vy österut med Kronobageriet i fonden.

Almlöfsgatan är en gata på Östermalm i Stockholms innerstad. Den sträcker sig från en korsning med Ingmar Bergmans plats, Ingmar Bergmans gata och Nybrogatan till Sibyllegatan.

Historik

Dramatens Lilla scen, entré.

Almlöfsgatan är uppkallad efter skådespelarsläkten Almlöf, vars mest kända företrädare var Nils Almlöf, Knut Almlöf och dennes hustru Betty Almlöf (född Deland) som hade engagemang på Dramaten. Namngivningen tillkom 1913 efter samråd med teaterns skådespelare och personal. Hela den södra sidan av Almlöfsgatan upptas av Dramatens norrfasad.

På kvarteret Sjömannen, i hörnet mot Nybrogatan, finns ett jugendhus, ritat av arkitekterna Hagström & Ekman, som innehåller Dramatens Lilla scen, som mellan 1914 och 1944 var biografen Sibyllan. Sibyllan byggdes 1944 om för teaterverksamhet och då tillkom även den gångbro över gatan som förbinder Lilla scenen med Dramatens huvudbyggnad.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Stahre, Nils-Gustaf (2005). Stockholms gatunamn. sid. 318. Läst 4 mars 2018 
  2. ^ ”Dramatens Lilla Scen — Statens fastighetsverk”. www.sfv.se. https://www.sfv.se/fastigheter/sok/sverige/stockholms-lan/kulturinstitutioner/dramatens-lilla-scen/. Läst 4 mars 2018. 

Externa länkar