I den här artikeln kommer vi att utforska Allmänna tull- och handelsavtalet på djupet och hur det har påverkat olika aspekter av våra liv. Från dess uppkomst till dess nuvarande utveckling har Allmänna tull- och handelsavtalet varit föremål för studier och debatt inom olika områden och discipliner. Allmänna tull- och handelsavtalet har genom åren skapat stort intresse och nyfikenhet i samhället och har varit en inspirationskälla för en mängd forskning och projekt. I den meningen är det fascinerande att analysera hur Allmänna tull- och handelsavtalet har påverkat hur vi uppfattar världen omkring oss, såväl som våra mellanmänskliga relationer och våra dagliga liv. På detta sätt hoppas vi kunna erbjuda en fullständig och detaljerad bild av Allmänna tull- och handelsavtalets inverkan på vårt dagliga liv.
| Allmänna tull- och handelsavtalet General Agreement on Tariffs and Trade | |
| Typ | multilateralt avtal |
|---|---|
| Innehåll | reglering av internationell handel |
| Signerades | 30 oktober 1947 |
| Plats | Genève, Genèves kanton, Schweiz |
| Trädde i kraft | 1 januari 1948 |
Allmänna tull- och handelsavtalet (engelska: General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) är ett multilateralt handelsavtal som reglerar handel med varor över landgränser. Avtalet kom till med avsikten att öka den internationella handeln genom minskade tullavgifter, handelskvoter och andra handelshinder. Avtalet undertecknades den 30 oktober 1947 i Genève, Schweiz, och är sedan den 1 januari 1995 ett huvudavtal inom Världshandelsorganisationen (WTO).
Avtalets huvudfokus är tullar och importkvoter, men ytterligare områden har över tid kommit att inkluderas. Två centrala grundprinciper är principen om mest gynnad nation (MGN) och principen om nationell behandling. MGN-principen innebär att en medlemsstat inte kan ge en annan fördelar (till exempel i form av sänkta tullar eller förmånliga importkvoter) utan att ge samma fördelar till samtliga avtalsparter. Principen om nationell behandling innebär att när en vara passerat tull- och landgräns får den inte behandlas mindre förmånligt än motsvarande inhemska varor genom till exempel skatter eller avgifter.
GATT var ursprungligen tänkt som ett första steg mot bildandet av en internationell handelsorganisation, International Trade Organization (ITO), men efter att förslaget om bildandet hade röstats ner under Bretton Woodskonferensen kom det istället att bli den permanenta grunden för dagens världshandelsregim.[1]
Utvecklingen av GATT-avtalet sker under förhandlingsrundor. Just nu pågår den nionde, Doharundan, som med start i november 2001 med god marginal är den längsta hittills.[2]
GATT bildas med 23 signatorer, tänkt som en provisorisk övergångsreglering inför ITO:s införande.
WTO bildas.