Alf Linder
Idag är Alf Linder ett ämne som väcker intresse hos ett stort antal människor. Under åren har det varit föremål för debatt, studier och forskning, vilket har väckt en mängd olika åsikter och teorier. Oavsett om Alf Linder är en person, ett ämne, ett datum eller något annat element är dess relevans i dagens samhälle obestridlig. Därför är det viktigt att fördjupa sig i dess olika aspekter för att förstå dess betydelse och återverkningar på olika områden. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Alf Linder och analysera dess inverkan på vår värld idag.
- För konstnären, se Alf Linder (konstnär)
| Alf Linder | |
| Född | 28 juli 1907 Hammarö församling,  Sverige |
|---|---|
| Död | 21 december 1983 (76 år) Täby, Sverige |
| Instrument | Orgel |
Utmärkelser
| |
Alf Linder, född 28 juli 1907 på Hammarön i Värmland, död 21 december 1983 i Täby, var en svensk organist och professor.
Biografi
Alf Linder var son till kantorn och läraren Per Emil Linder på Hammarö och gift med musikdirektören Judith Linder (1930–2011), som var kantor i Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Han blev, efter studier vid Kungliga Musikaliska Akademiens konservatorium i Stockholm och i Tyskland, organist i Oscarskyrkan i Stockholm samt lärare och senare professor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Tillsammans med organisten Gotthard Arnér var han drivande i den svenska delen av orgelrörelsen.[2]
Han var den förste i Sverige som spelade konserter med Bachs samtliga orgelverk. På amerikanskt skivbolag spelade han in Buxtehudes samtliga orgelverk. Som lärare kom han att utöva ett mycket stort inflytande på många organister som utbildades i Sverige under närmare 40 år.
Makarna Linder är begravda på Danderyds kyrkogård.[3]
Priser och utmärkelser
- 1954 – Ledamot nr 674 av Kungliga Musikaliska Akademien
- 1977 – Svenska grammofonpriset för albumet Cantate Domino (med Oscars motettkör, Torsten Nilsson och Marianne Mellnäs)
- 1977 – Litteris et Artibus
- 1978 – Svenska grammofonpriset för albumet Orgelverk av Max Reger
Musikverk
Orgel
- Tre orgelkoraler.[4]
Referenser
Noter
- ^ Kyrkomusikernas riksförbund 1901–2001, Kyrkomusikernas riksförbund, september 2001, s. 109, ISBN 91-7718-022-4, läst: 23 april 2022.
- ^ Svenska orgelrörelsen/Dag Edholm 6 december 2003: The Organ as a Mirror of its Time, läst 3 februari 2019
- ^ Linder, Alf på SvenskaGravar.se
- ^ Linder, Alf (1996). Tre orgelkoraler (1940-42). Stockholm: Runa Nototext. Libris 7674243. ISBN 9179100341
Webbkällor
|